Aftonbladet – 19 februari 1867, sida 3

Krönika. Innehåll: La journee des dupes. — Om användandet a tredje hufvudtitelns hemliga anslag. — Svenska state egendomsegare i Konstantinopel. — Hvad diploma terna göra för nytta. — Parisarnes stockholmska fun deringar att förtjena på expositionen. — Medarbetarn i en under utgifning varande Guide-Paris. — Annons priser. — Molins fontän i lefvande bilder. — Th Christys Minstrels. Det var i onsdags förmiddag. -En-ofant lig menniskomassa böljade på Riddarhol men. Undantagande vid de kungliga be grafningarne hade man blott vid tre före gående tillfällen sett så mycket folk för samladt på nämnde holme: första gången då domrarnpe öfver 1756 års sammansvurna höll sin sista session i det numera nedrifna Creut ziska huset; audra gången den vackra som mardag för tio år sedan, då den egyptiske prinsen under sitt besök härstädes gick ombord på en ångbåt vid Riddarholmen för att företaga en lusttur till Gripsholm; tredje gången den 8 December 1865, då preste. ståndet förebade representationsfrågan till afgörande. vilket föremål för uppmärksamheten eller deltagandet hade väl sammanfört denna mängd af nyfikna, som hvimlade på Rit darholmsplanen, som trängdes i den till f. d. Hebbeska huset ledande passagen, som arm bågades i riksdagsbusets trappor, och som stodo såsom packade sillar på andra kam. marens läktare? Det var tillkännagifvandet att hans excellens utrikesministern i detta plenum skulle besvara de till honom af et: par ledamöter af andra kammaren framställda interpellationerna, den ena i närvarande svåra penningtider så behöriga, hvart utrikesministårens så kallade hemliga medel taga vägen, den andra i en tid då den orientaliska frågan åter står på dagordvingen icke mindre otvunget sig framställande, hur vår diplomati ?håller hus? i Konstantinopel. Nåväl, de nyfikna knuffades och skuffades förgäfves; efter att ha fått besked om innehållet af grefve Manderströms meddelande voro de jemntupp lika kloka som förut. Angående de hemliga medlen erinrade hans excellens ganska riktigt att sjelfva benämningen hemliga? tillräckligt förklarade skälet hvarför han ej kunde lemna någon offentlig upplysning om sättet hvarpå de anvvändes; enskildt hade han meddelat åtskilliga riksdag män upplysningar härom och vore villig att äfven göra det till andra. Beträffande svenska statsverkets egande hus Konstantinopel, hvilket man kallat ett pajats, så bestod det sedan 1818, då hufvudbyggnaden nedbrann, blott af en kiosk, uppförd af resvirke och bräder, på en präktig .omt, eom K. M:t gerna ville sälja; men det ;yckes förhålla si: med stadsegendomarne i Konstantinopel såsom på andra ställen, de ära för närvarande ej vara afitteiliga på innat sält än genom byte. K. M:t hade så unda förra året haft anbud af en såsow nycket förmögen uppgifven grek, hvilken ville tillbyta eg tomten mot ett hus i stalen, en landtgård i Terapia samt en melangift af 12,000 i turkiska statsobiisatioer, men hvilket anbud icke antagits, isynrerhet derför att K. M:t fruktat att blinerad på den ifrågavarande villan i Terapia, mm hvilken K. M:t då icke tänkt som skallen: Hvad mer, om villan oss bedrager, Blott hon vår lefnad lycklig gör?