n Hierta, Nils Larsson, Anders Eriksson, Er d ) Eriksson, A. v. Proschvitz, Renterkrona oci n Björck, och den sednares hrr Bergström, Rib -bing, statsrådet v. Ebrenheim och frih. Al nI strömer, hvarjemte hr Lindström uttalade dei tt) åsigten, att det vore temligen likgiltigt, a ahvilket utskott frågor om kommunallagarne be handlades. Det märkligaste yttrandet i denna fråga syn tes vara hr Kinmanssons, hvarföre vi för det samma lemna en kort redogörelse. För att ut röna till hvilket utskott motionen vore att hän föra, hade man att se ej blott på dess innehåll såsom under debatten blifvit yrkadt, utan äfver på sättet för dylika frågors behandling unde gamla representationen. Det gamla ekonomiut skottet hade att blott behandla önskningsmål Alla de lagar, som under det gamla skicket stif tades af konung och ständer gemensamt, till hörde nästan utan undantag annat utskott är ekonomiutskottet. Regeringsiormen i sin nuva rande redaktion visar, att de tilltauiga utskottet endast hafva att behandla önskningsma. och ickt andra, — fill stöd för hvilken åsigt tal. anro:d utdrag ur motiverna till riksdagsordningen, då frågan derom förevar i statsrådet. Deraf framginge tydligt, att kommunallagarne, hvilka stiftas af konungen och riksdagen gemensamt, ej hörde till ett tillfä!ligt utan till ett ständigt utskotts handläggning — en åsigt, som äfven vunne stöd af stadgandet i 89 S regeringsformen, att -I de frågor, rörande rikets allmänna styrelse, som konungen öfverlemnar åt riksdagen att med sig afgöra, skola behandlas på samma sätt som lagfrågor enligt 87 1 mom., d. v. s. af lagutskottet. Kommunallagarne hörde således till lagutskottet, icke derföre att de äro, utan derföre att de likna civillag. Sedan denna motion blifvit återremitterad till lagutskottet, fingo alla andra återlemnade motioner i samma ämne följa samma väg tillbaka, nemligen de under n:r 9—14 och 24—30 i lagutskottets betänkande upptagna. I Med afseende på hr de avals motion om förbud mot lotterier samt ansvar å tidningsutgifvare för annonsering af lottsedlar, biträddes första kammarens beslut, att den delen af motionen, som rörde förändring i tryckfrihetsförordningen, skulle remitteras till konstitutionsutskottet. Den qvarvarande delen återremitterades till lagutskottet. Hr Per Nilssons återlemnade motion om sättet för väljande af deputerade till markegångstaxorhas upprättande remitterades till statsut skottet. Tvenne återlemnade motioner, väckta af hrr Hedengren och J. Jonasson, om ändrin; i k. förordningen för prestval, remitterades till tillfälliga utskottet n:r 5 samt till n:r 2 en af hr A. Andersson från Wermland väckt motion om ändringar i sättet för presterskapets aflöning. Vid föredragning af hr C. A. Larssons återlemnade motion om tillsättande af ett utskott för revision af kommunallagarne, uppkom tvist, i det somliga ville, att motionen genast skulle afslis, andra ansågo den vara allt för oformlig, såsom saknande bestämdt yrkande i hvad riktning den påyrkade revisionen skulle företagas, då deremot andra icke kunde finna annat, än att den innehölle ganska bestämda yrkanden. Motionen återremitterades till lagutskottet. Samma åtgärd vidtogs med hr Magnus Svenssons motion om rättighet för snöploglag att vintertiden nedtaga vissa hägnader, — af det skäl att denna bestämmelse vore att hänföra under 25 kap. byggningabalken. r Örres motion om kronolänsmännens brefbäringssätt remitterades till tillfälliga utskottet n:r 2 och hr Olof Olssons om ändring i 5 tryckfrihetsförordningen till konstitutionsutskottet. i Följande motioner väcktes af hr Svensån om tillägg till 16 :s 1 mom. riksdagsordningen ; hr Myrtio om ändringar och tillägg i 87 regeringsformen och i 42 :s 1 mom. riksdagsordningen, i syfte att erhålla en bestämd skilnad mellan civil och ekonomisk lag; hr J. E. Johansson angående ändringar i gällande förordning för presterskapets aflöning och a; hr G. v. Proschvitz om dito i läroverksstadgan. — Talmannen förmälde, att trassel lärer hafva uppstått vid utdelning af biljetter till kammarens läktare och hemställde, att några åtgärder måtte vidtagas till förebyggande deraf. På hr Wideils hemställan beslöts att uppskjuta behandlingen af denna fråga till dess kammaren blefve mer talrikt församlad. Sven Nilsson väckte förslag att införa de if. d. bondeståndet brukliga s. k. bordlistorna, d. i. korta förteckningar på de ärenden, som stå på föredragningslistan. — Afven detta ärende uppsköts. ke ae HD Mm Vi böra göra den rättelse i våra förut meddelade redogörelser för öfverläggningen agsstadgande rörande konungens rätt att d andra kammaren i fråga om ett grund-o E lifra regerande furste i utländsk stst, att remligen hr Björck vid tillfället uttalade sig 6 FE ör bifall till det hvilande förslaget, oaktadtiB B van hade anfört några förhållanden, som nöjligen af en och annan kunde anses böra öranleda förslagets förkastande för det närle rarande. RETRO RASEN