Aftonbladet – 19 februari 1867, sida 3

Öfverläggningen om de från lagutskottet åter förvisade ärendena. Lagutskottets memorial n:r 1 angående åter lemnande af hr Croneborgs motion angående ändring i gällande förordning om vilkoren fö hemmansklyfning och jordafsöndring, föranledde en debatt, i hvilken flere talare deltogo. Hr Staaff ansåg den strid, som inom utskotte: blifvit förd i denna fråga, icke vara annat än er fortsättning af den strid som länge förts om hvac som hörde till civillag eller ej. Genom anförande af en reservants yttrande vid 1859 års riksdag. genom erinran, ait byggningabalken genom stad fästelsen af 1734 års lag betecknades såsom civil lag, och genom påstående att frågor om hem mansklyfning och jordafsöndring nödvändigt må ste räknas till byggningabalken, sökte talaren stödja sin mening att den förevarande motioner hörde till civillagen och att den derföre borde återförvisas till laguttkottet. Skulle icke denna fråga behandlas såsom en civillagsfråga, så kunde man lätt komma in på en vådlig afväg, der alla möjliga frågor kunde hänskjutas till regeringen. Hr Myrtin skulle, om han varit närvarande i utskottet reserverat sig, men ej såsom hr Hassel rot, som hade varit i hög grad tveksam, hvilket .alaren ej vore, enär det vore otvifvelaktigt att utskottet handlat orätt genom att lemna motionen ifrån sig. Genom en lång historisk under sökning sökte talaren visa att före 1809 fanns ngen skilnad mellan civillag och ekonomilag. Talaren förordade återremiss. Detsamma yrkades af hr Indebetou bland anvat af det skäl att motionen, om man gillade iterlemnandet, skulle öfverlemnas till ett tillfäligt utskott, hvilket utom andra olägenheter bortoge en dyrbar tid. Om lagutskottet ansåge sig ra fått nog många motioner sig tilldelade, så unde det ju dela sig på två afdelningar. Hr Bergström, som tillhört majoriteten ilagitskottet, protesterade emot den uppfattningen, utt återlemnandet skett derföre att utskottet skulle insett sig vara öfverhopadt med motioner; det ade skett emedan utskottet varit öfvertygadt, ut motionen ej hörde till dess behandling. Fråsan om hvad som hörde ti!l civillag eller ekononisk lag kunde endast lösas på historisk väg geiom att efterse, huru den och den lagen efter 809 blifvit behandlad. En historisk öfverblick detta hänseende visade, att alla utgifna lagar, f samma natur som den förevarande, räknats ill de ekonomiska. Såsom ekonomisk lag borde lerföre denna behandlas, och frågan skulle icke örändra sin natur om den ock återremitterades ill utskottet. För sin del trodde talaren, att ngen fara dåge i dess behandling såsom ekononisk lag, enär regeringen icke utan riksdagens amtycke skulle stifta sådana ekonomiska lagar, om stå nära civillags natur. Hr Ribbing hade i utskottet hört till majorieten. Genom den nya representationen hade nan kommit i en ställning, der man bestämare än förr måste skilja emellan hvad som hör ill ekonomisk lag eller civil-lag, ty man hade j nu de sammansatta utskotten att tillgå. Man ade föreslagit den historiska vägen eller att se fter till hvilket utskott frågor sådana som den uvarande iörot blifvit hänvisade. Talaren trodde, u det icke tjenade mycket till att fundera på et gamla, ty man hade nu blott att hålla sig il det närvarande, och i det närvarande blir rågan den, om den förevarande frågan är af