Aftonbladet – 13 februari 1867, sida 2

astageplatser, om hvars beskaffenhet man, hittills i allmänhet saknat noggrannare kännedom, torde detta förtjenstfulla arbete säkerligen ha att påräkna en välförtjent uppmärksamhet och afsättning. Priset är! endast 1 rdr rmt. a — Vår landsmaninna pianospelerskan fru! Sara Heinze, född Magnus, lät den 19 sistl. l: Janusri böra sig på en konsert, som violipisten J. Lauterbach gaf i Dresden. En recensent fäller i Neue Allgem. Zeitschrift fir Theater und Musik följande lofordande omdöme om konstnärinnan. Jemte kon-j sertgifvaren gjorde vi bekantskap med en konstnärinna, fru Sara Heinze (redan före sitt giftermål bekant såsom fröken Magnus), på hvilken vi, till följd af det goda rykte l som gått före henne, voro mycket nyfikna. Vi må tillstå, att redan det val af styc ken, som nämnda dam gjort för sina före drag, väckte vårt synnerliga intresse för henne, ty då vi genomläst: programmet, insågo vi, att man här icke hade att göra l: blott och bart med en virtuos, utan med en verklig konstnärinna. Hvad som följde bekräftade att vi icke hade bedragit oss. Fru Heinze är med ett ord en alldeles förträfflig konstnärinna med utmärkta egenskaper, som bestå, hvad det tekniska angår, il en absolut klorhet och renhet samt fyllighet och sångbarhet i tonen, och hvad deremot andan beträffar, i en utpräglad: fin smak och riktig uppfattning. Hennes prestationer, betraktade i sin helhet, vittna om be-l stämdhet i väsen och utförande och utmärka sig för grace och behag. Dess äro deintryck, vi erforo såväl efter Beethovens Cmoll-konsert som efter solonumren. hö rarne gålvo också sitt orsdöme tillkänna genom rikligt bifall, framropniag och uppmuntrande mottagande, och hela konsertaftonen var för öfrigt öfver hufvud taget ett oafbrutet jubel af applåder särskildt för hvar och en af de uppträdande. Slutligen vilja : vi blott tillägga rörande fru Heinze, att bland de af henne föredragna solonumren befann sig ett stycke: ?Loure? af J. S.l. Bach, som ursprungligen rskrifvet för violoneell solo, men som af fru Heinze sjelf blifvit snillrikt och på det för instrumentet bäst passande sätt bearbetadt — Dödsfall. F. d. öfversdlötnanten grefve Etienne Cas. De la Gardie har afsomnat i Lund, i en ålder af nära 80 år. Förliden lördag afled hörgädes f. d. kap tenen I. E. Schartau i en åder af 82 är. Den aflidne härstammade egentligen ifrån Danmark och tillhörde den dr af ålder kända ogh ansedda slägten Barfod,men antog, d hans moder ingick i ett sedare gifte med prosten Schartau i Lund, sin guffaders namn. Han deltog i egenskap af oicer uti svenska kriget i Pommern åren 180! och 1807, derunder han blef tillfängatgen och såsom krigsfånge afförd till Frankike. Efter återkomsten till fäderneslandetoch sedan han lemnat krigstjensten var ha under en längre följd af år anställd som miarbetare i statsI tidningen, under den tid knslirådet Wallmark för densamma var ch. Derefter sys selsatte han sig under de ednare åren af sin lefnad med litterära arten, hufvudsakligen i bunden form, och m vi icke misstaga oss, har han äfven aför af Svenska akademien erhållit en uppuntran. Den aflidne, som ända till få dar före sin död bibehöll, i förhållande tilsin ålder, ovanliga kroppskrafter, var irehafvare af Carl l. Johans-medaljen. (D. A.) — Hofmarskalken RudolStjernsvärd. Om den aflidne yttrar Malmödnällpost: Sedan bortgången af baron HanRamel på Öfvedskloster, E. von Nolcken å Jordberga och . kammarherre Hallenborgå Svaneholm bar knappast något dödsfa inom provinsen smärtsamt berört så dsträckta kretsar. Han var son af den om kåne så högt förtjente majoren Carl. G.tjernsvärd på Engeltofta och har egnatett lif af rastlös verksamhet åt samma vesamhetsfält, som gjort hans fädernenamnerömåt. Det gif-. ves få allmännare föret: inom provinsen : under de sednare årtionna, i hvilka han ej varit kallad till deltande, och inom sin . ort öfverhopades han atommunala förtro-l; enden. Egare af de sra godsen Widt-, sköfle och Karsholm nordöstra Skåne l. gjorde han deras skötsd många hänscenden till en föresyn, ockdet gamla Widtsköfle slott, Brahearneoch Barnekovarnes minesrika hem, såg sigenom honom oml! gifvet af leende parke fruktbärande fält! och gräsrika ängar, ocfästade en ny slägts med nya minnen vid s När man ou nul! kas det, ser iman dess rn resa sig öfverlt ungskogar om tusentalunnlands vidd; det är han, som prydt demrdom ödsliga sandi slätten med denna väsghet till efterkom4 G I ; t mandes gagn. Karsho, det gamla Gyl-4 denstiernegodset, som in emottog förfallet, bär i sitt nuvarande s:k, praktfullt restaureradt i sin ursprung! skånsk-danska renaisancestil, vittnesbö om ett frikostigt sinne och smak. Det lifliga, ända insista åren ungdomliga sinnet, det riddega i väsendet, um-g gängesgifvande behagkänkte honom en c r h talrik krets af vänneoch han saknas äfven uppriktigt af wrhafvande på sina mer ESSER EEE TNE TENTA STETTIN TEES