Aftonbladet – 7 februari 1867, sida 3

(Insändt.) Några ord om riksgäldskontoret. Med anledving af rikets ständers sednast församlade revisorers, i tidningarne refere rade, berättelse angående Riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, t ger undertecknad sig frihetea att också orda någet litet om detta verk. Då riks:äldskontoret år 1789 inrättades skedde det egentligen för att den suveräna konungamak:en skulle få ett lydigt verktyg, på hvilket dea kunde välta ansvarigheten för de i längden alltför besvärliga, öfverhopande, outhärdliga skulder, hvari densamma försänkt riket. 1) Att vid val af de personer, som skulle föreslå denna inrättning, afseende fästades mer på teredvilligheten att gå den suveräna, i beknip stadda, konungemaktens önskningar till mötes, än på administrativ förmåga, var helt naturligt. Att under tidernas längd detta tillkonstlade, hybrida embetsverk, som icke har sitt motstycke i Europa, stundom vt: itfuöllkomtigt obehöfligt, oftast tjenat de rådande partierna till nödhjelpskassa, på hvilken de helt behändigt anvisat, så kallade extra utgifter, i början som det hette: bara för en gäng?, ehuru det under årens lopp blifvit en gifmild, dock måhända snart länsad, grafva, derom vittna våra riksdagars historia och riksgäldskontorets reglementen. 1) Hvad verkets historik vidare angår, se Försök till en kritisk undersökning af vissa delar utaf 0 SR og EN Sthlm 1844 sid. 115 o. Afve Horäka anteckningar af q J. Udlerbetk. Örebro 1856 del. 1 sid. 2230. f.