Aftonbladet – 4 februari 1867, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet. Huri 1867 års lagutskott befrämjar efterlefvandet af författningarne. Under denna titel hari Aftonbladets lördagsnummer fått inflyta en insänd artikel, som, ehuru riktad emot lagutskottet, jemväl söker genom skickligt sammanställda förhållanden kasta skugga på mig. I anledning deraf anhåller jag om plats i tidningen för den erinran, att den tjenstledighet, jag för närvarande åtnjuter, söktes och erhölls redan i medlet af December sistlidna år på grund af betyg af en aktad läkare till följd af ett lidande, som visserligen utgjorde fullgiltig anledning till ledighet ifrån embetsresor i 30 a 35 graders köld, men likväl, ehuru jag ännu derför undergärföreskrifven kurbehandling å gymmnastiska institutet; icke är af beskaffenhet att omöjliggöra mottagandet, ewt par veckor innan ledighetens slut, af ett uppdrag som under dessa första veckor icke medför något ansträngande eller för nämnda kurbehandling menligt arbete utan snarare kunde medgifva densammas fortsättande under en längre tid. Derjemte torde få påminnas, att åtminstone under sista balfva seklet och intill sednaste dagar det varit vanligt, att såväl häradshöfdingar fungerat såsom sekreterare dels i bondeståndet dels i rikets ständers utskott, i hvilket afseende kunde uppräknas ett jemförelsevis icke obetydligt antal, som ock att innehafvare af andra embeten, i vigt fullt jemförliga med häradshöfdin garnes, nemligen revisionssekreterare, hofrättsassessorer, köllegiiråd, professorer etc. etc. beklädt -utskottssekreterarebeställningar, derunder de naturligtvis haft ledighet från utöfvandet af sina resp; ordinarie embeten. Hvad anfallet emot utskottet beträffar, behöfver icke jag orda till dess försvar. Stockholm den 3 Februari 1867. J. G: Broomå.