Aftonbladet – 1 februari 1867, sida 3

Article Image
Moskva. Aksakof är en förstärkt Katkof Den enhetsprincip, som den sednare förfäök tar inom kejsardömets nuvarande gränser utsträcker den förre till alla folk af slavisl race. — Det andra nya bladet är Narodn: Golos (Folkets Röst?), som är bestämd at tjena till organ för en statsman, hvilken inflytelse i regeringskretsarne växer meq hvarje dag. NORD-AMEFEIKA. Franske gesandten i W: shington, hr då Berthemy, har inrapporterat till sin rege ring, att Seward beslutit att icke afsändr Campbell till presidenten Juarez hof, såson förut var påtänkt. Senaten i Washington har den 4 dennes biträdt en af representauternas hus antagen jag, com fråntager presidenten hans rätt att benåda rebeller. Territorierna Nebraska och Coloredo ha af kongressen blifvit upptegna som stater i unionen, men på det vilkor att de gifva negrernpa valrätt. Den 11 gick vidare genom begge husen en lag, till följd af hvilken alla skola ha lika rösträtt utan afseende på färg eller race. Dessa förslag ha blifvit framlagda för presidenten till underskrift, men det var osäkert om han ville sanktionera dem. Deremot har han, enligt ett telegram, stadfästat den lag, enligt hvilken den nya kongressen skall sammanträda den 4 Mars, just samma dag då den nuvarande kongressen upphör att fungera, medan det eljest varit vanligt att en paus inträdde i den lagsetiitande verksamheten till December. Det veto, som pre-identen nedlade mot lagen om negrernas valrätt i distriktet Columbia, var beledsagadt al ett utförligt ur i hvilket han motiverade sitt bemen hon predikade, såsom bekant, för Äfven i det republikanska Washington finnes en nyårseour?, men den har en blandad anstrykving, i det man på en gång söker efterlikna de europeiska hofvens etikett och att tillfredsställa den omedelbara folklighetens fordringsr. Högtidligheten är delad i två akter; i den första figurera uteslutande honoratiores, i den andra slås dörren upp på vid gafvel för hvem som helst. Till de privilegierade honoratiores räknas de utländska buden, ministrarne, medlemricarne ulf öfverdorstolen, senatorerna, representauteraa (af hvilka i år ytterst få infunnit sig) och alla högre embetsmän. Redan kl. Va 11 på f. m. började ekipager rulla io genom Hvita busets port och de antorom: unde gästerna förd es afe i för in i den blå salo . SÅ snart underrätteise ingått om pr ankomst. Johnson, som infsnn sig t 11, satt på en stol midtför ingången till sal ongen; i hans närhet sutto hans döttrar, mrs Pat terson och mrs Stover, bakom honom stod distriktet Columbias ?marshal? och framför befann sig hans adjutant, som verkställde presentationerna, med hvilka följde en handtryckning. Denna del afceremonien varade till kl. 12 och derefter kom turen till kreti och pleti, hvilka med ifver och outtröttlighet begagnade dagcns privilecivm att krama Johnsons hand, tills efter ett par timmars förlopp det kungjordes, att det var slut m kramandet, Bland de frie män, fom vid a tillfälle infonno sig i Hvita hu Get en fom tog sig den friheten vit stjäla ena porimonnä, i hvilken 100 dollars lågo, från general Spinner, Förenta Steternas skatltmästare. Miszissippi-ångaren Fasehion har råkat i brand, vid hvilket tillfälle mer än 300 menniskor förlorade lifvet. Olyckan inträffade sju mil från Baton Rouge vch förorsakades förmodligen af eldgaistor från skorstenen. Fiden grep omkring sig med sådan hastig bet, att det icke var möjligt att tänka på släckning; helst den stora bomullslasten, 2700 balar, råkade i brand. Omkring 100 byttoch 300 däckspassagerare, de sednare nästan samtligen negrer, befunno siz ombord. Utan besinning störtade sig mänga i floden, föredragande vågorna fromför tår orna, men få af dem blefvo räddade. De za sprungo, för ait undgå elden, från den ena sidan till den andra, tills äfven de, sammanpackade i en tät massa, trängdes ut i vattnet. Lotsen qvarblef på sin plats, tills elden nådde henom; derpå begaf han siz tll aktern, hvarefter intet spår syntes efter honom; äfven maskinisten, som qvarstannade vid maskinen, omkom i branden. Kapt-n Prett räddade fiere qvinnor, eom han förde till land i en jolle; styrmannen räddade sig till stranden medelst simning. En moder kastade sina trenne barn i floden och störtade sig sjelf efter; hon sielf och ett barn räddades, under det hon såg de båda andra drunkna. Omkring 80 menniekxor skola blifvit räddade. Fartyget dref på en sandbark och nedbrann ända till vattenytan. JAPAN. Den eldsvåda, eowm den 26 November rasade i Yokuhama, förstörde en tredjed I af utländingarnes och två tredjede jö ngarnes hus och egendom. Saadanu upp: exattas till 4 mill. dollars. — Flere j sa studenter ha på regeringens bekostnad rest till England, för att studera europeiska seder och bruk. — Mikados beslut att göra ett slut på kriget har bland några af han mäktigaste anhängare uppvöckt I missnöj

1 februari 1867, sida 3

Thumbnail