Aftonbladet – 31 januari 1867, sida 3

Motionen remitterades Ull laguiskKollet. Dagens plena. Första kammaren. Efter verkställd protokollsjustering, beslöts p framställning af grefve Henning Hamilton at hr Hasselrots motion om folkskoleväsendet skull remitteras till ett särskildt tillfälligt utskott, sam några andra bordlagda motioner till ett anna tillfälligt utskott; samt att ledamöternas antal hvartdera af dessa utskott skulle utgöra 5. Ocl sale dessa ledamöter utses nästkommande lör lag. Derefter föredrogs och diskuterades punktvi första kammarens tillfälliga utskotts utlåtand n:o 4, med förslag till reglementariska föreskrif ter för riksdagen. Rörande ordet endast i 2 i fråga om före dragningsämnena uppstod någon diskussion, son slutade med beslut att ordet skulle qvarstå. Förslaget i 3 att ett väckt förslag ej må ned läggas utan samtycke af den kammare, der de blifvit väckt, afslogs, på yrkande af hrr Rydir och Nordström, emedan det ansågs grundlags vidrigt. Om 8 12, der fråga är om upprättande af vo teringspropositioner i frågor, der kamrarne stan nat i olika beslut, uppstod en längre diskussion derunder hrr Nordström, von Geyer och Wal lenberg framställde hvar sitt förslag till ändrad lydelse derå. Resultatet blef emellertid vid fram ställd proposition, att samtliga förslagen ogilla des, och blef hela paragrafen återremitterad. Alla öfriga icke särskildt nämnda punkter bi föllos, med undantag af den 4:de, rörande tal manskonferenserna, hvarå talmannen förklarade sig icke för närvarande kunna göra proposition. Vice talman hr Almqvist föreslog derefter at emellan 2:dra och 3:dje S insätta ett stadgande, att minst halfva antalet af kammarens ledamöter skulle vara tillstädes, för att kammaren skulle kunna fatta beslut. Detta förslag blef, på yr kande af hr Bennich och grefve Ugglas, remit teradt till utskottet i sammanhang med 12 , Fedan äfven motionären dertill gifvit sitt sam. tycke. Andra kammaren. Remittering af de väckta motionerna haridag på förmiddagen fortgått och kommer äfven på e. m. att fortsättas. Hr Hedlunds motion derom, att de anslag riksdagen kan komma att bevilja till lokala behof, skulle fördelas mellan de olika landstingsområdena efter folkmängden, med undantag dock för vissa större företag i de noråligaste provinserna, föranledde hr Staaff att anmärka dels att en sådan fördelning vore till sin princip oriktig, emedan tillgångarne och folk mängden i ett län ganska väl kunde vara ringa men behofven stora, dels att den vid utförandet skulle stöta på oöfvervinneliga svårigheter. Kunde ingen mera tillfredsställande grundsats uppställas för fördelningen af de ifrågasatta medlen, så vore det bättre att bli qvar vid det gamla. Hrr Per Nilsson i Espö, som ansåg denna fråga mindre välbetänkt vid en riksdag, hvilken hade så många stora hufvudfrågor att behandla, samt Lindström och Östman motsatte sig motionen. Hr Muren erinrade, med anledning af motionärens påstående, att landstingen vore mindre populära derför att de behöfde pålägga skatter, derom att inga skatter vore populära; men att folket lättare skulle bevilja medel till de behof, som rörde dem närmare och hvilkas vigt de insågo, än om anslagen för dessa ändamål först skulle ingå till statskassan och efter denna omväg komma dem till godo. Dessutom skulle hos landstingen uppstå en anslagshunger, som ganska säkert blefve omättlig. Talaren ansåge att motionen borde remitteras till statsutskottet, hvilket ock blef kammarens beslut. I anledning af hr Hessles motion om bankovinstens användande till afhjelpande af landtbrukarnes betryckta ställning, utspann sig en ganska långvarig och liflig diskussion, under hvilken flere ledamöter framhöllo det önskvärda i att ett särskildt utskott tillsattes för att söka bereda landtbruket all den hjelp, hvaraf det var i stort behof, under det andra, med erkännande af landtbrukarnes bekymmersamma belägenhet, dels erinrade derom, att alla öfriga väringar äro ika svårt ansatta af det allmänna betrycket, dels att banken ej tål vid det föreslagna försvagandet, utan i stället är i stort behof af förstärkning, dels ock att om ett särskildt utskott behöfde tillsättas för jordbruket, så kunde de andra näringarne-med lika stor rätt göra anspråk på en dylik åtgärd. Sedan diskussionen slutats anställdes votering, och segrade seras mening, hvilka önskade motiotionen hänvisad till ett särskildt utskott med 95 ster mot 69, som önskade få den remitterad till bankoutskottet. — För debatten torde vi i morgon bli i tillfälle att närmare redogöra.