Aftonbladet – 31 januari 1867, sida 2

UTRIKES FRANKRIKE. I den dom, som den korrektionella domstolen i Paris fällde öfver de på Cafe de la Renaissance häktade personerna, af hvilka 21 dömdes såsom medlemmar i ett hemligt sällskap, stödde domstolen sitt antagande, att eti dylikt hemligt sällskap verkligen fanns, på en lista med namn, hvilken anträffades hos en af de arresterade. Advo katea Tridon, en af de dömda, har vädjat mot domen och upplyser i ett bref till domstolens ordförande, att nämnda lista helt enkelt var en förteckning på prenumeranter å Voltaires ?Candide?. Den 24 dennes begrofs Victor Cousin. Sitt stora bibliotek hade den aflidne testamenterat åt Sorbonne, hvarjemte han före skrifvit, att Barthelemy de S:t Hilaire skulle bli dess bibliotekarie, i hvilken egenskap han åt honom anslagit en årlig lön af 12,000 fr. Åt historikeru Mignet hor han testamenterat 7000 fr. årlig ränta. 1ess utom har han gjort åtskilliga testamentari ska förordnanden åt sin bror och åt sina naturliga barn. I de sednaste berättelserna från Paris ta las det om flera fioansförslag, som Rouher skall ha för afsigt att föreslå, och som går ut på en betydlig lindring af den skatte. börda, som betungar de mindre jordegendomarne, hvaremot de personliga skatterna troddes skola förhöjas. Såsom skäl härtill anföres, att kejsaren vill söka lindra landtbefolkningens penningbördor, emedan den nya armåreformen kommer att kräfva af densamma andra betydliga uppo:fringar och tillsvidare förminska landets årbetskraft. Till dessa uppgifter lägges det likväl obestyrkta ryktet, att kejsaren ämnar upplösa kamrarne för att låta företaga nya val under intrycket af denna stora eftergift åt landtbefolkningen. För öfrigt berättas det, att biron Hausmann skall vara utsedd till finansminister. Monitören för d. 24 d:s meddelar den förre marinministern Chasseloup-Laabats berättelse och förslag till kejsaren om reformer i den franska marinstyrelsen, om utskrifningen af de tjenstpligtige för flottan, sjöfartspolisen och fiskerierna på -hafvet. NORD-TYSKLAND. Preussiska landtdagens sessioner komma att afslutas den 7 Februari. General Manstein har blifvit förordnad till chef för den i Elbehertigdömena garaisonerande 9:de preussiska armekären efter general Manteuffel, som fått ett års permission för vårdandet af sin helsa. Egentliga orsaken till att Manteuffel sökte permission — han bv.gärde till och med alsked — lär vara, att han blef förbigången vid utdelan det af dotationerna. ÖSTERRIKE. I Prag har en häftig strid uppstått mellan det tyska och Jet czechiska partiet i anledving af det sista kejserliga reskriptet om båda språkens lika berättigande i skolorna och vid Prags universitet. ?I dag?, heter det i ett telegram af den 20 d:s från den böhmiska hufvudstaden, var hela härvarande juridiska doktorskollegium? sam ladt, för att afgifva det af regeringen infordrade utlåtandet rörande språkens lika berättigande vid universitetet. Sammankomsten var ytterst stormig. De tyska medlemmarne föreslogo att hänskjuta regeringsreskriptet till ett utskott. Detta förslag blef förkastadt med 103 röster mot 78. Derefter uppläste dr Kutschera (en czechisk jurist) ett förslag, som gick ännu längre än regeringens. Bland annat fordrade han, att en professorsstoli slavisk statsrätt skulle inrättas, samt alla juridiska studerande skulle vara förpligtade att aflägga prof i denna disciplin. Ett bemedlingsförslag att hänskjuta både Kutscheras och regeringens förslag till ett gemensamt utskott förkastades med 99 röster mot 83. Derpå uppträdde den tyske dr Schmeykel med en högtidlig örklaring, att czecherna hade brutit mot ordningen. Sedan de öfriga närvarande tyskarne instämt i denna protest, reste de sig alla och lemnade salen.? Samma förarande ha tyskarne temligen ofta begagnat på landtdagen, då de stannat i minoriteten 1 nationella frågor.