Aftonbladet – 31 januari 1867, sida 2

irom. En påflig zuav blef nyligen en afton ördad i Rom på öppen gata. Det slygn, mn erhöll, var af samma beskafferhet som st, hvarmed Rossi på sin tid bragtes om vet. Mördaren, som är från Aqvila i in neapolitanska provinsen, heter, enligt vad hans pass och ett bref från hans far fva vid handen, Louis Napoleon och är enare hos en grefvinna Sciarra. Detta ord är icke det första denne Louis Naleon föröfvat. Den unge Mortara har ingått såsom novis klostret San Pietro in circulis. Han är a 15 år gammal. Tidningen Italia herättar, att man, efter et nu underhandlingarne om de rent kyrkga angelägenheterna äro slutade, ämnar ;ka uppgöra en öfverenskommelse om pass , ansitooch tullväsendet. Samma tidning erättar, att det senatsutskott, som haft att ndersöka amiral Persanos uppförande, den 3 dennes afgifvit sin berättelse, och att det åledes pu tillkommer senaten att algöra, m bevisen mot honom äro tillräckliga för tt ställa honom under å:al. SPANIEN. Enligt bref från Madrid af den 21 d:s ar krigsrätt redan fällt sin dom i:välet rö ande den påträffade hemliga tidningens reaktion och tryckeri. En af ce anklagade lef dömd till döden och genast! skjuen. NORD-AMERIKA. Anoklagelsen mot Johnson inplemnades till epre entkammaren måndagen den 7 Jan. t Ashley från Ohio, som efter ett lidelseullt föredrag formulerade den på följande ätt: Jag förklarar här för kongressen och let am:rikenska folket, på mitt eget ansvar, It jag arklagar Andrew Johnson, vice preident de jure och president de facto i Förnta Staterna, för high crimes and misdeneanours (stats. och andra förbrytelser). Jag inklagar honom för att ha tillvällat sig en rättr ätig makt och krävkt lagarnae, i det van på lagstr:digt sätt missbrukat rättigheen att utnämna statens embetsmän, på logtridigt sätt begagnat sin rättighet att beråd -, på lagstridigt sätt disponerat Förenta Staternas publika egendom och på lagstriligt sätt blandat sig i valen semt i det han var begått och sammansvurit sig med anIra för att begå handlingar, som i författingen betraktas som high crimes and misdeneanours. Jag fordrar i kraft häraf, attfölande resolution blir fattad: Riksrättsutskottet bemyndigas att inleda en undersöking om det sätt, hvarpå vicepresidenten Johnson, som fungerar såsom. president i förenta Staterna, har utfört sitt offentliga värf, samt alt för kammaren framlägga ett betankande, i hvilket det framställer sin isigt om den nämnda enklagelsen att ha tillvällat sig o. 8. v. (här upprepas de särskilda anklegelsepunkterna). Nämnda utskott bör bemyndigas att inkalla vittnen, åta dem aflägga ed och låta för sig framägga alla skrina eller tryckta handlingar, som röra nämnda undersökning.? Ashley begärde, att man skulle votera öfver hans örslag utan diskussion och sedan mujoriteen gifvit honom rätt i denna formella fråga, antogs resolutionen med 107 mot 39. Et: sådant sätt att gå tillväga kan i sanning kallas ait göra kort process och går saken ramåt lika raskt, synes den ganska väl unna vara afslutad till den 4 Mars, då en ny kongress sammanträder, i hvilken en redjedel af senaten, hvilken som bekant skall döma presidenten, besättes med nya medlemmar. Johnsons vänner antaca emelertid, att lagstiftande periodens snart förestående slut skall medföra ett uppskof i processen, ty de anse för omöjligt att en dom kan hinna bli färdig till före den 4 Mars, och de antaga att saken då mäste örjas om igen, ty de nya senatorerna ha icke öfvervarit de fö egående förhandlinsarne och kunna derföre icke göra sig till domare. Den 7 Januari öfverlemnade presidenten ill senaten sitt veto mot den bill, som gaf negrerna i distriktet Columbia valrätt och i samma session antogs billen ånyo med tvä redjedelaras m.joritet, hvilken är tillräckig att upphäfva veto. Lagstutends församingen i Michigan har, såsom vi berättat, uttalat sig för presidentens anklagande och den har tillika tackat kongressen för det den i trots af veto har antagit den nämada villen. I öfrigt fortsättas angreppea mot presidenten, skritves den 12 från Newyork, på det häftigaste, både i kongressen och i pressen. Högsta domstolen hotas med af sättning, emedan den icke vill döma efter de radikalas hufvud. Stevens yttrade i re presentantkammaren, att presidenten visserigen hade kommandot öfver armen och lottan, men kongressen hade å ancra sidan kommando öfver presidenten och den skulle nos lära honom ait lyda. Newyork Times, som anses för Sewards officiösa organ, meddelar närmare upplys a 4 t L i — mA mm cs mm ning om Fredr. Sewards (utrikesministerns son) mission, som satt amerikanarnes fan asi i stark rörelse. ?Denna mission?, säger idningen, går blott ut på att träffa nöliga åtgärder till upprättandet af en marinstation i Westindien. Mr Fr. Seward har någon tid måst stanna i Annapolis, emedan ingaren Gettysburg blef skadad, men vi unna nu med säkerhet berätta, att han den 2 Januari afgått med ångaren Don. Han ,eger sig till Haiti för att underaanvdla med iervarande regering om upprättandet af en marinstation i Samanabugten. Här har man således förklaringen öfver att kongressen å utrikesministerns förslag vo e-at en tilläggsbevilluing af 250,000 dollars, hvilken len 16 December stadfästades af presiden en. Mr Fredr, Seward :tföljes af två ekreterare och medför så stort belopp i suld, some kan fordras för att afsluta den frågavaronde öfverenskommelsen.? I Nework trodde man länge fullt och fast, att xpeditionen gälde donska ön Thomas, men letta har sedan blifvit officielt vederlagdt, fven i danska tidningar. Stephens, den utsedde presidenten i den rländska republiken, har på ett stort möte Newyork den 18 Janvari af feniska dele erade blifvit afsatt från sin höga plats och let var fråga om att han skulle dömas att ndergå det straff, som väntat honom i Irand om kan vågat sätta sid fot dit. De deegerade valde vid mötet till ny 7Centre of he Irish Republic? brigadgeneralen Gleeon, som med heder förde ett befäl i den rländ ka brigaden under sednaste kriget i lordamerika. Stephens, som låg sjuk, skref