Aftonbladet – 25 januari 1867, sida 2

ngen i de 89 departementerna uppgick 1 38,067,094 individer, hvilket, sedan dnaste folkräkningen 1861, eller på 5 år, sar en tillökning af 680,933 individer. ankönet utgör 19,014,109 och qvinkönet ),052,985 individer. I folkräkningssumman gå ej de trupper, som 1866 användts i Igier, Rom, exiko, kolonierna och sjöationerna, hvilka tillsammas utgöra omring 120.000 mån. tea — Goda tecken. bördagen den 12 Jan, ade rådhusrätten i Norrköping session å slfängelset, efter flere veckors förlopp, varunder ingen häktad person till ransaking förekommit. Detta för stadens befolking hedrande. vittnesbörd, säger Norrköings Tidningar, förtjenar väl att läggas värke till i en tid som denna, med sin ärdeles dåliga penningställning och arbetsöshet, af hvilka man kunde hafva skäl att ränta ett helt annat förhållande. Såsom särdeles hedrande och vittnande m enighet, sämja och ett godt förhållande alla afseenden må omnämnas, skrifver en orrespondent till Upsala-Posten, att vid aga vinterting med Rasbo härad den 14 deneg icke ett enda nytt mål var till tinget nstämdt, Ehuru icke inom häradet någon ärskild förlikningsdomstol finnes, hade der ippkomna tvister kunnat på förhand i godo viläggas. — Skandinavisk språkreform. Svårigheten för en svensk att, utan föregående språkstudium, förstå norska och danska böcker, samt för norrmän och danskar att läsa svensk litteratur, beror till högst väsentlig del af den olika ortografiska klädedrägten, hvilken för ögat framställer de nordiska. munarterna såsom vida mer skiljaktiga, än de i versligheten äro. vägabtingandet af större yttre likhet dem emellan har derföre bland annat å de sednaste skandinaviska mötena i Stockholm erkänts såsom sär deles vigtigt, liksom nordiske språkforskare visat, både att ett sådant närmande är från hvarje nordisk munarts sirskilda synpunkt önskvärdt, såsom ledande till en mera nationel rättskrifning, och huru det bör ge: nomföras. Till de reformer, som i dettå hänseende åligga norrmän och dansker, hör afskaffandet af gotisk stil och substantivernas stora förbokstäfver. I sådant syfte in lemnade fyra norska deltagare i de skandinaviska mötena förliden sominar — pros fessorerna O. J. Brock, L. Kr. Daa, dr H. Hvoslef och stipendiaten C. M. Guldberg — redan den 31 Juli förra året till norska kyrkodepartemenrtet ett förslag, att rätt må medgifvas föräldrar att sjelfva bestämma, om deras barn i läroverken skola ölvas i gotiska och latinska alfabeten eller blo.t i endera, att af de under offentlig tillsyn utgifna skolböcker tryckas två upp.agor, en med Istinek den andra med gotisk stil, samt att i dessa läroböcker substantiverna få små förbokstäfver. I förslagets motiver anmäörkes, att det gotiska alfabetets användning med hvarje är minskas; för att förstå en banksedel eller en ångbåtsannons måste arbetaren känna det latinska alfabetet; följden af ati två alfabeter skola läras i skolorna är, att menig man stundom ej kän: ner det ena, stundom intetdera. Kyrkodepartementet har ävnu ingenting svarat och prof. Daa har derföre genom ett par artiklar i Morgenbladet ?bragt saken inför den allmänna meningens öfverdomstoi?. Slutet af prof. Daas sednare uppsats lyder så: ?Der ere flere Tegn til, at den större Del af Almen! eden allerede er stemt for dette Fremskridt. Saasnart man kaster et Öje paa vore Aviser, bemgerker min den Besynderlighed, at deres Titel nu som för er trykt gotihsk, men istedetfor at hele den fölgende Text ogsaa skulde veere det er det stundum ikke Tilfeeldet med stort andet end Redaktionens egne Arbejder. En meget stor De! eller det meste, som Almenheden indrykker og betaler for at det skal faa en vid Udbredelse, altsaa saagodtsom alle Avertissementer, ere trykte med latnske Typer. Fölgelig foretreexke de fleste af Nutidens Forremingsmeead dem, Det falder ingen af dem ind, atdere: Kunder ikke skulde forstaa dem. De maa altsaa have Erfaring for, at ogeca Almuesmanden kan lwese latinsk Tryk. Publikum viser saaledes grangeveligen Lyer Dag sin sande Smag. Flertallet at norske Forretningsmeead önske at siemme overens i denne Henseende med den almene europeeiske Civilisation og ikke at afsondre sig fra den. Naar vore Redaktioner fremdeles til Husbrug anvende den gothiske Skrift, er det vist ikke den eneste Gang, at den demokratiske Forsigtighed for ikke at gaa fremom Folket og derved komme i Martyr-Minoritet, driver kloge Folk til at völe saa langt tillbage, at de blive de allersidste som erkleere sig omvendte.? — Dödsfall. Öfverinspektoren i BStockholms jernoch metallväg Lorentz Lindbiad har aflidit sistl. onsdag, 72 år gammal. Han var en af de äldsta tjenstemännen vid jernl vågen. Han inekrefs nemligen i jernvägen 11810, blef 1817 ordinarie tjensteman der Istädes och har under hela denna längs fjenstetid oafbrutet skött s:n tjenst. Först 1855 tog han några veckors permission och Ipå de sista två ären några mänader, så at -Ihan under 57 års trägen tjenst ej haft tillIsammans 1 års tjenstledighet. Vågskrifvaren vid Stockholms viktualies våger C. A. Lampa har aflidit. Mången äldre Stockholmsbo torde ännu erinra sig hans bal. och konserttillställningar. )I Dagens Nyheter lemnar om Gen aflidne följande biografiska notiser: i Hr Lampa, för hufvudstadspubliken en gamma bekant, började sin verksamhet vid 1820-talet så I som viktualiehandlare. Utrustad med ett arti