Aftonbladet – 25 januari 1867, sida 2

änna villigt, att vi funnit den sida, som f olika bevekelsegrunder är fiendtlig mot systemet?, såsom man på sednare tider ,ehagat benämna den :frisinnade politik, om den nuvarande regeringen fullföljt, ännu vagare än man kunnat hafva anledning att örmoda. Ty om man tager i betraktande, lels huru starkt representeradt jordbruksntresset är inom båda kamrarne, dels med vilken: ihärdighet man från ett visst håll sökt. att med stöd af konjunkturförhållanlena bearbeta landets jordbruksidkande befolkning mot den nuvarande regeringen och dess isynnerhet i handelsoch näringslagstiftniogen bestämdt utpräglade frisinnade politik, hade det ingalunda kunnat förefalla oväntadt, om men funnit dessa bearbetningar hafva bland ett något större antal af jordbrukets representanter vunnit någon anklang. Lyckligtvis visar sig detta bafva varit händelsen i ytterst ringa grad. Protektionisternas och den med dem allierade regeringsfiendtliga cliquens nederlag är så fullständigt, och utskottsvalen innefatta ett så påtagligt förtroendevotam åt det med så mycken hätskhet anfallna systemet?, att man nu med temlig trygghet kan betrakta ?systemet? såsom af landet sanktioneradt och alla vidare attacker mot detsamma lika förspillda, som det ?grundskott?, hvilket enligt Dagligt Allehandas förmenande hade blifvit mot detsamma aflossadt genom grefve Henning Hamiltons bekanta anlopp mot statsverkspropositionen. Ati lemna en fullständig redogörelse för alla de. konferenser och öfverläggningar, som föregått utskottsvalen, är oss icke möjligt, då en del af dessa naturligtvis varit af mera enskild karakter. Några antydningar om hvad som förelupit torde likväl här vara på sin plats. Vid uppgörandet af första kammarens utskottslistor Nppattllden såsom uttryckligt program, att konstitutionsoch bevillningsutskotten skulle så besättas att från det förra utskottet icke skulle framkomma några anmärkningar med hänsyn till regeringens redan vidtagna åtgärder i afseende å tullfrågorna och från bevillningsutskottet ej några förslag om återgång i tullagstiftningen, synnerligast i afseende å lifsmedelstullarne. Den åsigt gjorde sig vid de hållna konferenserna gällande, att man vid denna riksdag borde i allmänhet lemna tullagstiftningen, för såvidt den afser eller innebär s. k. skydd för de ivhemska näringarae, helt och hället oberörd. Det visade sig vid valen, att den fraktion inom kammaren, som icke ville biträda detta program, icke räknade fullt trettio röster. I andra kammaren torde d tröstetal, med hvilket hr Medin gick in i bevillningsutskottet, eller 65 röster, kunna betraktas såsom det allrahögsta antal medlemmar, som den protektionistiska sidan räknar inom denna församliog. Då hr Sandstedt, den andre protektionisten, som lyckades inkomma bevillningsutskottet endast bragte det till: 61 röster och protektionisternas öfriga kandi dater säsom frih. Schultzenheim m. fl.. icke ens nådde sistnämnda siftra, är det antagligt, att hr Medin erhöll några; röster äf ven från motsidan, af ledamöter, som: anse det numera icke möta någon betänklighet att låta minoriteten få in en och annan re: presentant i utskotten. Det företer sis nemligen nu en väsentlig olikhet! i utskottens ställning emot tillförene. I ståndsriksdagen, der utskotten, vederbörligen förstärkta, voro den i en så stor mängd frågor i sista hand beslutande korporationen, måste den största vigt läggas på hvarje röst inom desamma, ch det var derföre naturligt, att den sida, som vid valen i hvarje särskildt stånd hade utskotten. Numera, då kamrarne in. corpore afgöra alla frågor, hafva utstotten blifvit hvad de böra vars, end22; utredande fördelningar ef represe tationen. Det är I derföre icke blott ungen olägenhet vid, utan det kan tv5tom mer fördelaktigt, att mi noritelen i kamrarne i utskotten erhålla en cuer annan representant, som der kan utI veckla och försvara dess åsigter, och om de så finna för godt, få dem såsom reservationer underställda kamrarnes pröfning. Vi finna således icke ringaste anledning att . beklaga, att den bristande sammanhållningen vid andra kammarens val till bevillningsatskottet dit införde ett par protektionister, de ofvennämnde hrr Medinoch SandI stedt. Inom andra kammaren segrade för öfrigt i allmänhet den förslagslista, som hade blifI vit uppgjord af den för några dagar sedan -J omtalade komit, som blef resultatet af de under hr Nils Larssons ordförandeskap hållna sammankomsterna å Hötel de Sugde. Sammanhållningen kring dessa förslagslistor var utan tvifvel större än man kunnat hafva anledning förmoda inom en församling, som första gång-n sammanträdde och der man ännu hunnit så föga lära känna hvarIlandra. En och annan i sista stund företaIgen förändring och några bearbetningar från särskilda kotterier foranledde emellertid några afvikelser från det uppgjorda förslaget. Sålunda hade detta ursprungligen uppfört hr Hierta — efter hvad vi tio på egen begäran — såsom kandidat till konstitutionsutskottet, ehuru man sednare återförflyttade honom till hans fordna plats i statsutskottet och ersatte honora i konstitutionsutskottet med hr Berger. Af komitens kandidater till statsutskottet blefvo hrr Grenander och Lemchen i minoriteten och ersattes af hrr Hierta och Jan Andersson. Huru stor röstsplittringen var beträffaade AA öfverhand, gjorde sitt yttersta för att före-. bygga det någon motståndare insläpptes i Beronius blef vald med endast 56 röster. Hr Grenander, som var närmast i röstetal, hade 51 röster. M Det är naturligt, att förberedelserna till , 1 r t A 1 de sista rummen finner man deraf, att hr J 4 2 t utskottsvalen hafva, synnerligast i andra kam-I maren, gifvit anledning till hvarjehanda rykSE RE rn AT SR AA RT rr AT er er nn