Aftonbladet – 17 januari 1867, sida 3

righet blir alltid att någorstädes använda Idem med verklig fördel. Taxorna hafva Temellertid nu fått uppbära hela skulden I härför, och den utkomna förordningen om Iförändradt mätningssätt af fartyg har i ett Ifall kommit väl till pass, den har nemligen Itjenat vederbörande till lämplig förevändning för att dermed ådagalägga regeringens likgiltighet för hela ångbåtsflottan, hvilken TJ onekligen för sina intressen uti artikelförfattaren eger en förträfflig organ. d. Vi hafva sedan föregående nedskrefs varit i tillfälle att se en handling som på ett särdeles märkligt sätt framhåller billigheten af de förda klagomålen mot regeringen för den år 1858 utfärdade opåkallade förhöjningen af 50 procent i fyroch båkafgiften samt lotstaxorna, isynnerhet när man besinnar hvilket intresse då förnämligast genomdref de beviljade anslagen till föreslagna fyrbyggnader och sjömärken utefter norrländska kusten, hvarom det heter ?väsentligen af nytta och vigt för kustoch inomskärsseglingen?, Den omnämnda handlingen är rikets ständers und. skrifvelse angående en fyranläggning å Gottska Sandön m, fl. åtgärders vidtagande för förbättringar i fyr-, båkoch lotsväsendet?, daterad den 18 December 1857 och återfinnes i ?Bihang till samtlige riksståndens protokoll riksdagen åren 1856—57 och 58, tionde samlingen, första bandet n:r 176; — och tillåta vi oss derur citera åtskilliga punkter i sammanhang med ämnet. Under flere föregående riksdagar hade från rikets ständer inkommit und. framställningar om en fyranläggning på Gottska Sendön, under förutsättning att utaf lotsoch fyringsmedel tillgångar härtill skulle kunna beredas. Förvaltningen af sjöärendena hade i December 1854 blifvit ?inåder förständigad, att innan andra nya fyrbyggnadsföretag ifrågasattes och så snart lotsoch fyringsmedlen möjligen lemnade tillgång till ifrågavarande fyranläggning, med anmäölan derom till K. M:t i und. inkomma. En sådan anmälsn hade dock hittills uteblifvit och kunde, efter all sannolikhet icke heller framdeles vara att förvänta, emedan merberörda medel funnits knappt vara tillräckliga för de redan befintliga fyroch bål inrättningarnes vidmakthållande?. — Till följd häraf beviljade nu rikets ständer anslag till de båda fyrarne på Gottska Sandön med dervid fästadt följande vilkor: ?Dock anse rikets ständer statsverket för oftanämnda fyranläggnings framtida underhåll icke böra betungas med några särskilda utgifter, emedan erforderliga medel till bestridande af underhållskostnaderna synas skola, genom en förändrad reglering af fyroch båkafgifterna kunna beredas.? 18) Man finner vidare att vid samma riksdag rikets ständer beviljade anslag till fyrars anbringande på Bjurö och Hernö klubb, Bremön, Agön och Björn, allt utefter de norrländska kusterna; till anskaffandet af ett fyrfartyg vid Fiongrundet 19) äfvensom till sjömärken uti de norra farvattnen enär sådana för befrämjande af sjöfartens säkerhet och beqsvämlighet i allmänhet äro nödvändiga, väsentligen för kustoch inomskärsseglingen?. 19) Hvad slutligen angår lotsväsendet, hafva rikets ständer ansett detsamma vara behäftadt med flera bristfälligheter 20) och deribland företrädesvis att lotsbefattningen mångenstödes är förenad med jordbruk. Då vid ätskilliga hemman fästades skyldigheten att uppehålla lotsningen inom vissa distrikter, emot befrielse från utgörande af flera den skattskyldiga jorden åliggande onera och besvär, berättigades tillika ett lotshemmans egare eller innehafvare att sjelf besörja lotsningen, om han dertill vore lämplig. I följd af sin dubbla egenskep af jordbrukare och lots är han ofta i frestelse att åsidosätta lotsningens möddsamms, farliga och svagt vedergällda åligganden för att verkställa de för hemmanets brukande nödiga samt tillika logna och måra vinstgifvande arbeten. Vidare äro, såsom ock förvaltningen af sjöärendena antydt, lotspersonalens lönevilkor för små och lotstaxorna för låga, dels med afseende på lotsernes svåra och ofta iifsfarliga sysselsättning, dels ock med hänsigt till den stegring -af arbetslönerna i allmänhet, som i sednare åren inträffat, hvarjemte må enmärkas, såsom ej fullt billigt eller uppmuntrande för den nitiske och oförskräckte Jotsen, att han ej ensam eller åtminstone till större delen får behålla de penningar som betalis för den lotsning han verkställt, utan att dessa skola, i följd deraf att uppassningsskyldigheten måste gå i tur, inflyta till en gemensam kassa ull fördelning emellan stationens el!a lotsar, ehvad de gjort sig deraf mer eler mindre förtjente. Då rikets ständer likväl sakna tillfälle och erforderliga speciella insigter till uppgörande: ef något förslag huru lotsväsendet borde: regleras för att på ett önekvärdt sätt uppfylla det dermed åsyftade ändamål; få rikets ständer nu i und. endast anhålla att E. K. M:t täcktes lita, med afseende på det ofvan anförda, vidtaga sådana åtgärder, som till lotsinrättningens förbättrande verksammast kunna !eda?, 21) — — — — Detta utgör ju talande bevis på statsmakternas visade likgiltighet? för sjöfartens sanna intressen! gjorda beräkningar. Förbållandet ör förtjent af stor uppmärksamhet, och då Jus: medgifver nya mätningsstadgans ofallVER TT TE