Aftonbladet – 16 januari 1867, sida 3

en bräda, som den fö.ste tagit bort för alt kunna komma dit in. Man stadnade på en gård, som var i det närmaste fri från stenar och grus. ?Vapnen?? frågade en domino. Här äro de. Herrn eger att välja efter behag?, svarade den som bar dem. Ursäkta, mina herrar?, inföll den om hvilken man sednast talat; ?då jag önskar att allt går anständigt till, om också icke enligt regeln; eå tillåt mig först och främst få presentera för er mina sekundanter: herr vicomte de Rioban och herr baron dEntrangues.? Vi känna dem, herr de Mauclerc.? Ah, det ser ut som ni skulle känna mig också!? svarade de Mauclerc; ?förträffligt! Och nu, på det partiet må bli lika, hoppas jag att ni först och främst behagar låta mig veta med hvem jag har att göra såsom motståndare och sedan hvilka dessa herrar få att språka med i egenskap af sekundanter. Hvad skulle allt detta tjena till?? svarade den förste dominon; ?en af oss hår förolämpat er, en af oss skall gifva er upp: rättelse. Bestäm sjelf hvilken ni bebagar slåss med och var säker att man skall veta göra rättvisa åt ert val.? Förträffligt ! ropade Mauclerc hånfullt. En af dessa herrar tillfogar mig en skymf af det slag som man aldrig förlåter... Säg ut, min herre, ni bar fått en örfil. Alldeles riktigt?, sade Mauclerc, som, sedan han väl befann sig på platsen, återvunnit hela sin kallblodighet såsom fulländad duellant. Alldeles riktigt — och var lugn, ivom fem min ter skall jag tvätta min kind i den dårens blod, som emutsat mig. Jag begär icke ens att få veta anledningen till detta anfall; Men jag vill icke döda Pehr, om det är Pål som är den ifrågava