Aftonbladet – 5 januari 1867, sida 2

STOCKHOLM den 5 Jan. Om förslaget till ordnande af den högre bildningsanstalten i Stookholm. ID. Det stöter onekligen något på skråväsende, då man vill en gång för alla ur vissa samfund uttaga de män, som skola utgöra en vetenskaplig inrättnings styrelse. I ett och annat fall, såsom t. ex. hvad ledamotsval från vetenskapsoch landtbruksakademierna angår, kan detta visserligen, med hänseende till behofvet af lokaler, medföra någon fördel; men sådant är undantagsfall, och dylika prerogativer för särskilda sam fund torde icke böra vara regel, enär de inskränka möjligheten att få de skickligaste och mest nitiske styrelsemedlemmar. I förslaget har man gått en motsatt väg och hemställt, att den blifvande styrelsen skulle komma att bestå af en ledamot från hvardera af följande stiftelser, nemligen: Svenska akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhets-, historieoch antiqvitetsakademien, Landtbruksakademien, Akademien för de fria konsterna, Mnsikaliska akademien, Krigsvetenskapsakademien, Carolinska institutet och Teknologiska institutet. Dessutom en medlem af Stockholms sizås fullmäktige, öfverståthållarex (såsom ordförande) och. högst tvenne af styrelsen, när så avsor ötiskvärdt, inkallade personer. Man saknar endast i denna nomenklatur på här befintliga, mer eller mindre vetenskapliga, inrättningar institutet för döfstumms och. blinda, ortopediska institutet, skogsinstitutet samt farmaceutiska och gymnastiska instituterna. Och denna månghöfdade styrelse motiveras dermed, att man velat underlätta tillgången på — föreläsare, tror förmodligen läsaren, nej föreläsningsämnen står de:. Ytterligare heter det: ?Af de härstädes befinthga allmänna vetenskapliga och konstnärliga inrättningar a otvifvelaktigt det lifliga intresse för män bildning, att hvar och en af dessa inrättningar skall kunna motses med nöje vilja för sina verksamhetsföremål -tillvinna sig uppmärksamhet och deltagande från allmänhetens sida.? Det. vill: synas som författaren föreställt sig, att den blifvände styrelsen skulle, om den icke inom sig egde fackmän af alla slag, omöjligen kunna eller ens vilja finna ämnen nog för de blifvande föreläsningarne, under det att erfarenheten från de redan hållna föreläsningsserierna visar, att hvad som brister ingalunda är ämnen och håg att låta en rik mångfald af sådana föredragas, utan snarare föreläsare. Det finnes, efter vår tanka, blott ett skäl, som skulle kunna ursäkta tillsättandet af en så talrik och af så många olikartade och, för en styrelse, olämpliga elementer som den nu föreslagna; och detta vore, om dessa akademier och instituter åtoge sig att, en hvar, hvarje eller hvartannat år, ur sin krets erbjuda en föreläsare. Men detta är icke att påräkna. Den nuvarande föreläsningsstyrelsen blef, till en början, till mångens förundran, sammansatt af de trenne; svenska, vetenskapsoch vitterhets-akademiernas sekreterare; men deraf har icke visat sig något sträfvande att ur nämnde akademiers led rekrytera föreläsarnes antal; ej heller har det i ringaste mån influerat på vale! af föredrag, hvilket varit öfverlemnadt åt föreläsarnes fria bestämmande. Genom inrymmandet af ledamöter från ett alltför stort antal inrättningar kan icke heller det rum gifvas åt det folkliga elementet i styrelsen, som nödvändigt bör deruti kunna göra sig gällande. Vi tro att, om styrel sen komme att, under öfverståthållarens ordförandeskap, bestå af en medlem från hvardera af ae trenne akademierna, vetenskaps, vitterhetsoch landtbruksakademierna, jemte carolinska institutet, samt 2 medlemmar tf hrr stadsfullmäktige och 2 af subskribenterna utsedda ledamöter, så skulle man hafva en till antalet fullt tillräcklig styrelsepersonal, utan att man deruti komme att sakna något af den insigt och det nit för inrättniogens bästa, hvarpå man hos en sådan direktion kan göra anspråk. Komiten har af den lärare i historia och statsvetenskap, som, efter dess irening, skulle ensam hatva fast anställning, velat göra ett factotum, som, jemte sitt lärare kall, skulle bestrida befatiningarne af inspektor, af föredragande i styrelsen och af sekreterare, . Det vore naturligtvis för honom omöjligt att, undersådant vilkor, medhinna pågotdera behörigen; och äfven om man frånskiljde det historiska facket; skulle man icke åt läraren i ?statsvetenskaperna? kunna lemha något af förestående trenne uppdrag, då dessa vetenskaper äro flere, ochnigra af dessa borde af särskilda lärare föreläsas. Naturligtvis böra icke heller befattningarne af inspektor och föredraande vara förenade, då äfven det sätt, varpå den förre sköter sitt uppdrag, kan blifva föremål för föredragning: Det enklaste synes vara, att direktionen årligeninom sig utser en foredragande och en sekreterare samt ibland lärarne en inspektor, hvem helst som dertill synes. mest lämplig. Efter nägon tids erfarenhet kunna dessa. befattniogar göras mera permanenta, t.ex. besättas för trenne år i sender; och sedan tillgångarne stigit kunde till sekreterarebe: fattningen någon särskild person inom eller : utom läratepersonalen, mot särskildt arvode, användas. os oh Bland vigtiga omständigheter, som i komitebetänkandet blifvit förglömda, är äfven i 2 TSAR nn