Aftonbladet – 4 januari 1867, sida 2

. sin ordning, att hrr stadsfullmäktige, jemte delegerade af öfriga snwbskribenter, hvilka kednare icke mera än de förra kunna härirån utestängas, lemna någon bestämmelse afseende på inrättningens karakter; och vi tro att man i sådant fall skulle med fördel och på goda skäl kunna besluta sig för bildandet, till en början, af en Statsoch Rättsvetenskaplig fakultet, helst en fakultet för statsvetenskaperna, hvarmed flera af de större universiteterna i andra länder i sednare tider blifvit förstärkta, saknas och icke ens med framgång kan upprättas vid våra båda småstadsuniversiteter. Sedan denna fakultet blifvit ordnad kunde dermed förenas en fakultet för naturvetenskaperna, förmedelst de s:x intendenterna vid vetenskapsakademien (i geologi och mineralogi, botanik, zoologi (3:ne professorer) och ponkrontologid, af hvilka för närvarande blott en håller föreläsningar. Man har mycket talat om att vetenskapsakademien och det nya universitetet i Stockholm borde bilda ett organiskt belt; men huru detta skall låta sig göra, derpå har man icke kommit på det rena. Om nu de vid aka-: demien anställda professorer erhölle biträden vid besörjandet af sina intendentsbefait-: ningar, jemte något honorarium för sina före. läsningar, åtminstone till dess den nya institutionen kunde anställa egna lärare i deras fack, hade man åstadkommit väl icke en organisk, men en personlig förbindelse mellan de båda inrättningarne, hvilken sednare kanhända —— RN TA vore för båda mera gagnelig än den förra. Så förfor man äfven vid Berlineruniversitetets upprättande. Af de 43 lärare, som de första terminerna der föreläste, voro 18 1edamöter af vetenskapsakademien. Hufvudsaken är blott att, förmedelst några få fasta lärareplatser, grundlägga institutionen, eller bilda en kärna, omkring hvilken frukten kan runda sig och mogna. Men just derföre att härpå ligger så mycxzen vigt skola naturligtvis sakens hemliga motståndare göra allt för att motverka denna grundläggnivg, och när de ej våga öppet motsätta sig densamma, skola de på hvarjehanda sätt söka undanskjuta den. Vi hafva nu sökt visa, huru den nya akademien, hvad angår de vetenskaper, som af henne skulle behandlas, samt larareplatserna, uti hvilka båda momenter vi se det väsentliga, borde, efter vår tanka, organiseras. Vi kunna i det återstående, neimligen angående förvaltningen, hvarmed komitn nästan uteslutande sysselsatt sig, fatta oss kortare. Ehuru ordrikt betäakandet i detta ämne är, finner man detta sednare likväl i väsentliga delar outredt. Der man söker en tanke, finner man alltför ofta blott en fras. Hvad först beträffar den gemensamma förvaltning, hvarom betänkandet talar, så skulle vi icke haft något att deremot anmärka, om komitån, i stället för att föreslå en amalgamation emellan de ?af staten och af Stockholms stadsfullmäktige årligen lemnade bidrag?, gjort en dylik hemställan i afseende på de af staten och staden lemnåde bidrag; ty äfven vi anse medel för gemensamt ändamål böra hafva gemensam förvaltning; men såsom detta förslag nu lyder måste man fråga sig, hurnvida de betydliga, icke af stadsfullmäktige, utan af stadens öfriga invånare lemnade bidrag skola särskildt förvaltas, då dessa icke blifvit omnämnda. Komiteförfattaren har förmodligen ansett alldeles gifvet, att äfven dessa medel skulle obetingadt stå under stadsfullmäktiges förfogande; men det synes oss att han härvid nog mycket anticiperat på en möjliz framtid; ty endas gifvarne kunna disponera öfver de af dem skänkta medel. Komitn har äfven sjelf insett, att den s. k. Decemberfondens speciella karakter af en genom frivilliga sammanskott bildad minnesvård öfver en historisk tilldragelse borde, i viss mån, uti den gemensamma fondens förvaltning sjelfständigt framträda? ; men när han gått att uti förslaget genom: föra denna riktiga åsigt, har han stannat vid en fullkomlig nullitet, nemligen att bland stadsfullmäktige en medlem skulle utses att deltaga i den af 11 å 13 Jedamöter bestående styrelsen! Väl heter det uti den för ett år sedan utfärdade inbjudningen till eubskription, att ?medlen komma att under benämning af Decemberfonden till förvalt ning emottagas af drätselnämnden?; men detta innefattade tydligen blott en anvis niovg, hvilken myndighet som till en början komme att ansvara för medlen och besörja deras förvaltning på de fördelaktigaste vilkor; ty klart är att icke en drätselnämnd är kompetent att styra eller anordna en ve-! tenskaplig inrättning. I afseende på frågan om iorättningens ledning och organisation är således ännu intet bestämdt och kan icke heller nåot bestämmas utan af rätta vederbörande, . V. 8. gifvarne såväl bland: allmänheten som ibland stadsfullmäktige. På detta sätt har äfven i andra länder i likartade fall förfarits. Vid upprättandet af det fria universiletet i Brässel, hvilket helt och hället tillkom genom frivilliga bidrag, voro alla subskribenterna sammankallade, för att besluta om planen och välja styrelse ). Uti ) Af de tolf medlemmar, af hvilka under en längre tid det fria universitetets styrelse bestod, var borgmästaren i Brissel sjelfskrifven, och de. 11 öfriga valdes af subskriben