Aftonbladet – 31 december 1867, sida 3

anden, hvilken också skaparen sjelf uti formen ingjutis. Det är dessutom ett historiskt faktum, att den antika skulpturen lånade sina ingifvelser och förnämsta mönster jet ifrån palestran. — Grekerna gjorde sig sjelfva till sköna gestalter innan de bildade sådana i marmor, säger Hegel. Gymnastiken har derföre med rätta blifvit kallad en lefvände plastik. Det återstår nu att nämna något om rythmeng möjlighet uti gymnastik; men emedan sjelfva detta ord genom olika användning blifvit osäkert och vacklande till sitt begrepp, torde dess allmänna bemärkelse först böra anföras. Somliga författare hafva nemligen ansett rythmen vara en symmetrisk byggnad af ett visst antal mått, hvilkas inbördes förhållande bestämmes af tiden. Skulle nu denna definition vara riktig, så kan ju den rythmiska byggnadens mått lika väl tagas uti rörelse, som i ton och ord samt rythmen sålunda kunna sägas ingå äfven i gymnastik. Enligt denna bestämmelse blifver den gymnastiska rythmen en symmetrisk sammanställning af begränsade eller afmätta rörelser, hvilkas inbördes törhållande regleras af tiden. Om sålunda ett exempel väljes bland bundna rörelser och man tänker sig voltigehästen såsom redskap att öfverhoppas uti tvär riktning af sex lärjungar efter hvarandra, erhåller rythmen följande utseende: Första lärjungen, stadd i utgångsställning på sex stegs afständ ifrån redskapet, gör anlopp emot detsamma, accentuerar rörelsen på femte steget medelst ansatts och häfver sin kropp i vågrät läge öfver hästens rygg samt hamnar på dess andra sida å marken; men i samma ögonblick som rörelsen accentuerades, infaller nästa lärjunge uti anloppet och förhåller sig som den förste, hvarefter de öfriga fortsätta enligt samma rund, så att accentens både iakttagande och lystring af alla sex lärjungarne utgör vilkoret för rythmens vidmakthållande. Skulle någon af lärjungarne ej passa på, utan börja anloppet antingen före eller efter det ögonblick då accenten bifven, går symmetrien förlorad, och öfningen an visserligen kallas en rörelseserie, men utan rythm. Om det föregående i någon mån lyckats åda salägga beröringspunkter emellan gymnastik och skön konst, torde denna gemensamhet äfven utgöra anledning till ett närmande emellan idkarne sjelfva. Att gymnastiken, genom anslutning till le sköna konsterna, skall vinna fördelar, faller af sig sjelft, såvida degs syfte är konstens, men är det en sanning att splittringen emellan naturåsigt och konst fördunklat den sednare och ätt forskningen förstört dess poetiska element, så blir det också nödvändigt för konsten att troget följa naturvetenskapens utveckling samt, i mån som aning blifver sanning, lemna sin synpunkt och välja en annan ännu högre. Under sådant förhållande torde emellertid umgänget med gymnastik icke vara att förakta. Ty gymnastiken förer icke något annat lif än det af naturvetenskapen utstakade och emedan hon till sitt väende är mer verklig och sinnlig än den egentiga konsten, torde mången konstnärlig föreställning genom jemförelse och öfverflyttning på det symnastiska området vinna i klarhet och fullindning, och konstnärerna sjelfva skola märvända vinna någon motståndskraft till fantasien, som väl är konstnärens bästa egenskap, men om lensamma är alltför djerf och ohejdad Jätteligen sfverväldigar och slutligen förstör äfven det ypversta konstnärliga snille. Närmaste anledning till ofvanstående uppsats var hemtats af ett tillkännagifvande i Stockwolms tidningar, af följande lydelse: Vänner uf Fäktkonsten ega tillfälle att med hvarandra ammanträffa å Gymnastiska Centrealinstitutet nåndagar, onsdagar och fredagar kl. !2 3 e. m. sust. Nybleus.? Att döma af den liberala omfattning, som sifvits åt denna inbjudning, torde man nemligen unna hoppas att i en framtid, då gymnastiska entralinstitutet får sina salar i ordning, tillfälle fven skall öppnas för samtliga i hufvudstaden istande konstnärer?) att der sammanträffa. lärigenom skulle måhända så småningom åstadkommas en fördelaktig vexelverkan emellan gymnastik och skön konst. A. B. Santesson. ) Att ifrågavarande tillfälle öppnades för icke blott redan utbildade konstnärer, utan för samtliga eleverna vid Akademien för de fria konsterna, musikaliska akademien, kongl. teatern, teknologiska institutet m. fl., vore önskligt, samt att ena hälften af ifrågakommande timma upptogs af gymnastik under lärares anvisning och ledning, medan rörelserna deremot under timmans sednare hälft finge tilllämpas och utföras efter deltagarnes eget tycke och godtfinnande; dock med tillfälle till råd eller anvisning af närvarande gymnastiklärare, i händelse af önskan. or. —A——E—————