Aftonbladet – 28 december 1866, sida 3

Vår ångbåtsflotta. Till Bedaktionen of Aftonbladet! Under rubriken ?Ekonomiskt? har Aftonbladet för den 17 dennes fört en bitter klagen öfver vår ångbåtsflottas förmodade snara undergång till följd af de hopade pålagor, eom tid efter annan blifvit ålagda ångbåtstrafiken, och befarar artikelförfattaren tll slut att svenska ängbåtsflottan en vacker dag ihopkrymper liksom segelflottan, emedan de hafva begge gemensamt olägenheterna af dubbel beskattning i jemförelse med andra näringar och ingendera af statsmakterna tycks vilja tega notis om deras betryck. Hvad vår ångbåtsflotta särekildt beträffar, så har hon åtminstone aldrig saknat varma förespråkare, och icke denna gången heller. Skulle hela denna ekonomiska afhandling få stå ovederlagd med det speciella intresse, den förfäktar, kunde mången verkligen vara färdig att tro det statsmakterna uppgjort en riktig komplott för undertryckandet af ett bland våra vigtigaste kommunikationsmedel. Så farligt är det väl ej heller, och våga vi derföre företaga oss en liten närmare granskning af denna bittra utgjutelse för att om möjligt få utrönt, hvari det onda egentligen består. Att vår svenska ångbåtsflotta har uppvuxit utan alla statsbidrag på den fria täflans grund, visar att konstruktionen af ångfartyg hos oss ganska snart hann den fulländning att dessa började iogifva allmänheten förtroende, och hvad var då mnaturligare än att man hellre anlitade ett snabbare fortskaffningsmedel, belst våra så talrika vattendrag gifva så många lägenheter dertill, framför att begagna la..dsväg eller segelskutor? Då först fråga väcktes om ångbåtsfart på Norrland, tviflade mången på att en sådan trafik skulle löra sig. De första försöken. som ej utsträ ktes längre än till Gefle, miselyckades ock, mest genom fartygens dåliga beskaffenhet, men misstroendet till: spekulationen blef emellertid så mycket mera rotfast, så att vid påföljande försök, då nybyggda fartyg härtill anskaffades, bolaget lyckades förskaffa sig tillståndsbref af regeringen för sina fartyg, att de, för uppmuntrande af trafiken på de norrländska orterna tillsvidare skulle Stillgodonvjuta befrielse från utgörande f skeppsumgälder till kronan, nemligen Jastpenninger samt fyroch båkafgift, äfvensom frön erläggande af lotsafgift — i de fall då krono lots ej begagnas?; detta sednaste dels. med afseende på ängfartygens medgifna rättighet att äfven ängöra finska hamnar, eller utrikes ort, då enligt lotsförordningen eljest alla fartyg äro förbundna att begagna lots gonöm alla lotsleder,. och dels för den kustjarare: då åliggande. skyldighet att taga lots från öppen sjö. Emellertid lyckades företaget öfver ell förväntan. Nyare och präktigare ängartyg byggdes, resorna utsträcktes allt längre och längre mot norden, reservfonden ökades och aktieutdelningen tillväxte, hvarjemte nya ånefartvosbolag bildades.