Aftonbladet – 20 december 1866, sida 2

sedd med varmt vatten, på det att eraddcan må uppbringas till den värmegrad som ses behöflig för tjerningen, hvilken derefter verkställ s. Den skummade -ken tömmes likaledes jemte den erhällra tjernmjölken i en kopparkittel för att uppvärmas till ystningen. Den sålunda vunna gräddan var lagom tjock och mjölken så väl till sin smak som till utseende af utmärkt beskaffenhet. Då hufvudsaken vid denna metod är att vattnet i reservoaren alltid skall hållas vid så låg temperatur som möjligt (d. v. s. några grader ölver fryspunkten) begagnas, när temperaturen stiger, is, hvilken då den erfordras, efterhand nedlägges i reservoaren. 13 erhålles nu mera ganska lätt, emedan den — enligt hvad kändt är — kan i huru stora partier som helst förvaras hela sommaren öfvertäckt med sågI spån, halm och ett provisionelt brädtak. Om en källa med tillräckligt kal!t vatten finnes att tillgå i närheten, kan den med stor fördel imledas i reservoaren, och undvikes då att använda is utom på högsommaren. Äfven då rinnande vatten icke kan inledas i reservoaren, hindras det stillastående vattpet från förskämning genom dess låga temTIperatur. Fördelarne af denna metod äro latt mjölkens fuliständiga afkylning åstadkommes på kort tid och oberoende af lufItens värmegrad, hvarigenom äfven mjölken icke ens på högsowmaren utsättes för s8yrning, utan hålles fullkomligt frisk och tjenlig till ystning, och vidare att allt begagnande af mjölkbunkar icke erfordras, samt att den tidsödande rengöringen af de många mjölkbunkarne inbespares. Beträffande de olika mjölkbehandlingsmetodernas inbördes företräde, så visade det sig af frih. Silfversparres med stor noggrannuhet förda räkenskaper, att afkastningen (af smör och ost) var absolut förmånligare då den Swartziska metoden användes och i qvalitativt afseende i det minsta lika fördelaktig, som då för mjölken begagnades de låga och vida mjölkbunkarne, under hvilken tid den erhållna tjernmjölken icke alltid kunde användas till ostberedning. Vidare framgick af räkenskaperna, att n:jölken, då den efter Swariziska metoden behandlades, hade lemnat i medeltal 32!2 öre pr kanna säsom irkomst. Smöret hade nemligen i medeltal blifvit försåldt till 80 öre och osten till 25 öre pr skålpund. — Af huru stor vigt mjölkens fullständiga afkylning är, syntes deraf, att då i förliden September månad isen tagit slut och vattnet i reservoiren antog en högre värmegrad, ett större qvantum mjölk erfordrades för åstad kommande af samma qvantum smör, som under de föregående månaderna. Så snart vattnet under de följande månaderna blef kyligare, förändrades åter förhållandet. — Såsom en möjlighet antogs, att då låga bunkar begagnas för mjö uppsilning och mjölken lemnas orörd längre tid (än 12 tiomar) för gräddsättningen, smö qvantiteten kan ökas med några procen men i så fall blir mjölken magrare, of påtagligt är att den ost, som erhålles af sådan mjölk, blir till qvantiteten mindre och till qvaliteten sämre — följaktligen af mindre värde. Under samma resa besökte vi äfven ett bymejeri? hos kyrkovärden Carl Andersson i Hvalsta, Bettna socken. Det hade af ho nom anlagts 1862, hvarvid anläggningslän erhållits af Södermanlands läns hushållningssällskap. ) Till början af detta år hade Andersson begagnat Gussanderska mjölkbunkar och uppställt dem i .n ganska väl inredd mjölkkammare. Men då öfvergaf han dem och antog den Swartziska metoden. Ett stycke från gården fanns en god källa, hvars vatten på sommaren ej uppgick till högre värmegrad än 8 till 10 grader. Källan öfverbyggdes med ett lätt träskjul och en reservoir bildades af bräder. Då vi besökte lokalen var kylan så betydlig, att på reservoirens bräddar hade bildat sig ett mindre isband, hvilket han förklarade alldeles icke var till men för, utan tvärtom befordrade gräddsättningen. Flaskorna voro för öfrigt på samma sätt anbringade som vid Eknäs. Han förklarade sig mera belåten med den Swartziskå metoden än med de låga mjölkbuvkarne, och denna åsigt delades äfven af hans fruntimmer, hvilka — såsom de uttryckte sig — ?hade mera tid öfver till andra göromål, sedan de befriats. från den långsamma gräddskumningen pål: de många mjölkbunkarne och dessas beständiga rengöring, som var så tidsödande. Derjemte lade de mycken vigt derpå, att i år hade de beständigt kunnat använda äfven tjernmjölken till ostberedning. Att ganska stor uppmärksamhet egnades åt mjölkhushållningen syntes, bland annat, af den omsorg, hvarmed Andersson förde sina räkenskaper. Såväl smöret, som kumminosten, beredd efter holländsk metod, var al ganska god beskaffenhet. Att detta bymejeri ästadkom betydlig nytta i trakten visade sig deraf, att ett stort antal jordbrukare der dels dagligen och dels vissa dagar i veckan der afyttrade sin mjölk, hvilken mottogs äfven i så små partier, att till och med statkarlar och torpare viesa dagar i veckan aflemnade 1 å 1!2 kanna mjölk. Åtskilliga jordbrukare hade förbundit sig att lemna ett visst qvantum dagligen. Sålunda hade en (som för 2000 rdr årligen arrenderade 1!2 mantsl), från den 14 Mars lemnat från 20 till 40 kannor dagligen och underJuli—September 3000 kannor samt under loppet af ett hal!t år försålt mjölk för öfver 800 rdr. En annan lemnade minst 300 kannor i månaden o. s. v. Under tredje qvartalet uppgick den inköpta mjölken till närmare 4000 kannor. Under sommarmånaderna skulle ändå mera mjölk kunnat inköpas; men den skulle då ha förts från aflägsnare ställen, hvilket dock Anders son ej ansåg förmånligt, enär mjölkens afsylning fördröjdes genom den länga transsorten och gräddsättningen försvärades. regeln mottogs ej mjölk från längre afägset ställe än en half mil, och den mjölk, !7 om blef buren, hade visat sig lemna mera rädda än den, som kördes till mejeriet. Mjölkpriset 1 år hade varierat emellan 14 ch 15!(2 öre pr kanna. Till slut anse vi oss böra nämna, att den ;wartziska metoden är, enligt hvad vi änna, införd, utom vid Eknäs och Hvalsta ymejeri, vid egendomarne Gimmersta, Ås, lögsjö, Lunda, Walla, Danbyholm, Broby, srinda, Lagmansö, Väderorunn, Tärnö, stjernholm, Skenäs och Tista samt vid Ramta och Berga bymejerier. Till sist anse vi oss böra förnya vår ernran derom, att hvad här meddelats röande den Swartziska metoden icke bör agas som en beskrifning på, utan blott sora n antydan om sjelfva proceduren, enär vår fsigt endast varit att fästa landtmännens ippmärksamhet på denna metods fördelar. Då här ofvan ofta blifvit omnämnd holändsk kumminost, anse vi oss böra medlela att den i ganska betydliga partier till) Tio dylika bymejerier äro inom länet anlagda. Till uppsättningen af hvarje sådant lemnar hushållningssällskapet såsom räntefritt Jån 1000 rdr, hvaraf 100 rdr årligen åter 4 rt rr AA BR AT — PD Mm -H mL rt