Aftonbladet – 18 december 1866, sida 3

Riddarbuosafgifton. Herr Redaktör! Uti gårdagens Aftonblad har en (icke namngifven) Häradsskrifvare bröstat sig deröfver, att en föregående insändare satt ifråga, huruvida adelsman är lagligen tvungen att äfven mot sin vilja betala den så kallade Riddarhusafgiften, och om man ej kan processa sig ifrån dess erläggande. Häradsskrifvaren påstår, att sedan K. M:tsanktionerat adelns beslut om denna afgifts uppbärande och kungörelser derom tid efter avnan blifvit utfärdade, samt afgitten på grund deraf blifvit på debetsedeln uppförd, så måste den vid utmätningstväng erläggas, och att det efteråt går an att processa så mycket man behagar. Med anledning häraf tar man sig friheten fästa häradsskrifvarens uppmärksamhet derpå, att det finnes en paragraf i regeringsformen som säger att svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta, utöfvas af rikets sländeF allena vid ullmän riksdag. Denna parågraf är ännu icke afskeffad, och skall, såsom man hoppss, icke heller snart blifva det. Så länge det icke skett lär ej heller någon annan än rikets ständer kunna på lägga vare sig hela eller en del af svenska folket vid utmätningstvång en förhöjd skatt under namn af kapitationsafgifi. Den rät. tighet som kommunerna t. ex. ega att beskatta sina medlemmar för kommunens behof har tillkommit genom ständernas sär: skilda medgifvande. K. M:ts kungörelse med sanktion på adelns beslut och en särskild kapitetionsafgifts upptagande afadelsmän är icke derföre olaglig; man bör blott förstå saken rätt. Uti vår kriminallag är nemligen vid. strängt straff förbjudet för hvem det vara må, att lägga skatt och tunga på konungens undersäter, och dertill hör