Aftonbladet – 17 december 1866, sida 2

icke skall blifva fallet, utan att denna tidskrift, genom frivilligt eller honoreradt biträde från våra skriftställare, utvecklas till den rikare omvexling i färg och till innehåll, som skulle kunna göra den ännu mera eitereökt och afhållen. Försök till analys af de serskilda beståndsdelarne i Mose böcker I. (Westeräs C. MSjöberg). Enligt den gamla teologiska åsigten voro Moseböckerna författade af Moses. För omkring 100 år sedan framställdes den åsigten, att de blifvit sammansatta af tvenne urkunder; som, efter de i dem begagnade olika benämningarne på Gud, blifvit kallade Elohimoch Jehova-urkunderna. Hufvudsekligen i Pysklard har på sednare tid förts om denna fråga en serdeles liflig strid, som pågår ä-.nu i denna stund, genom hvilken man 8ynes hafva för varande kommit till det resultat, att Moseböckerna äro författade temligen långt efter Moses tid med begagnande al de två ofvannämnda urkunderna, den elohistiska och jehovistiska, hvilkas uppgifter blifvit kompletterade ur flere andra historiska källor. Naturligtvis ropa de strängt ortodoxa teologerna på rationalism och söka motbevisa dessa påståenden, men nu inträffar det märkvärdiga förhållandet, att flere högt ansedda koniessionelia teologer, såsom Delitsch, Kurtz och Kahnis i denna fråga ställt sig på de rationella teologernas ståndpunkt. I Sverge har om denna fråga ej förts någon strid; icke heller hafva några nämnvärda resultater deraf blifvit offentliggjorda. Det förevarande ganska märkliga arbetet, ur hvars företal vi hemtat de ofvan intagna upptysningarne åsyftar att meddela några dessa resultater. Det är egentligen, ätminstone detta första häfte, som blott sträcker sig till 46-kap. 1 Mose bok, en bibelupplaga, hvilken med olika stilar angifver de olika källor, från hvilka bibeltexten blif. vit hemtad, sålunda att med svensk stil är trvekt det som blifvit hemtadt från den elohistiska urkunden; med större latinsk stil det från jehbovitiska; med mindre latinsk stil det från enstaka urkunder supplerade och med kursiv stil de tillsatser, som blifvit för sammanhangets skull 0. s. Vv. gjorda af den, som redigerat och seammanfogat de från olika häll hemtade uppgifterna till ett helt. Genom dennva anoidning blir det nu gan ska lätt att se, buru de skilda delarne blifr vit sammanfogade till ett helt, bvarierat man får en föreställning om dels hvilken möda och skicklighet denna samn ning måtte hafva tegit i anspråk, och dels hvil ken lärdom och skarpsinnighet det kräfver alt nu finna rätt på de enkla beständsdelarne igen. Genom företalet har den icke namngifne svenske författaren visat sig ega en stor beläsenhet i till hans ämne hörande litteraturgrenar, och torde man derför kunna våga påståendet, att hans bok är en praktisk tillämpning af de resultater, till hvilka bibelforskningen i den ifrågavarande delen för närvarande hunnit.