Aftonbladet – 13 december 1866, sida 2

STOCEHOLIZ åer 13 Dec. Någonting af det allrastörsta intresse och ynnerligen lärorikt är att iakttaga den franska ndustriens framsteg efter handelstraktaten med ; ingland 1860. Man erinrar sig hur häftigt!7 och ihärdigt de franska protektionisterna ro-7 ade, ati engelsk-franska handelstraktaten( sf 1860 skulle föranleda franska markna-! lens öfversvämning af engelska fabrikater och derigenom undergrätva flere grenar af Frankrikes nationella iadustri. Attdet verkiga resultatet. blifvit ett helt annat än protektionisterna förespådde, framgår ur nedanstående uppgifter, hemtade ur ett af Englands Board of Trade utarbetadt, på Frankrikes officiella etatistik grundadt, memorandum öfver Frankrikes bandel 1859-1864. Efter det att engelska sändebudet i Stockholm till de förenade rikenas utrikesminister öfverlemnat såväl detta arbete, som ett annat öfver Englands bandel och sjöfart samt finanser före och efter frihandelns införande och HO viga tonslag nd upphäfvande, har utrikesministern tillställt norska finansoch telldepartementet nägra exemplar deraf, med tillkännagifvande att engelska regeringen, af hänsyn till de bevis för fördelsrne af en liberal handelspolitik som dessa aktstycken innehålla, önskar att de måtte bli så allmänt bekanta som möjligt. Då nämnda norska myndighet förmodligen anser detta ändamål säkrare vinnas genom aktstyckenas offentliggörande, än genom deras förvarande i departementets arkiv, har norska pressen blifvit i tillfälle att meddela dem i öfversättning, och på detta sätt ha de äfven kommit till vår kännedom. De från Frankrike under perioden 1859— 1864 utförda varor af fransk tillverkning hade ett totalvärde, förstnämnda år, af 2266 och sismämnda är af 2924 millioner francs, hvilket utvisar en tillökning af 657 mill. fr. på fem år. Betraktar man nu särskildt några af de vigtigaste utförselspostersa, så äro de statistiska uppgifterna ej mindre tillfredsställande med hänsyn till just de industriella intressen, som antogos företrädesvis skola bli lidande i följd af traktaten. Hvad först angår den franska manufakturindustrien, finner man att bomullsulloch linneindustrien — således de grenar som troddes ha mest att frukta af frihandeln — ej allenast fortnrit att regelbundet utveckla sig, utan ock i några fal! gjort förvånande framsteg. V al Frankrikes utförsel af väfda bomullsvaror ef fransk tillverkning har stigit från 67 mill. fr, år 1859 till. 93 mill. fr. är 1864, ies med 26 millioner under en per.od af exempellös oreda i alfärsverlden och trots de sörut okända svå righeter, som amerikanska kriget framkallade. Äfven den växande utförseln af linnevaror förtjenar ast observesas, särdeles som Frankrike mäste skaffa sig nästan hela sitt behof af råämne från just de två länder, der såväl förädling som produktion af lin drifves i stort omfång, nemligen Belgien och Storbritannien, Värdet af uwörseln af franska väfda linnevaror har höjt sig från 15 mill. fr. år 1859 till 24 ål. år 1864, således med 9 millioner. Franska ull-industrien, som antogs skola bli tillintetgjord genom traktaten, har gått framåt i eo märkvärdig rad. Utförseln af väfda ullvaror af fransk illverknieg bar växt från ett värde af180 mill. fr. år 1859 till 355 mill, år 1864, och är värdt att lägga märke till att denna industri under de 6 åren före traktaten, medan protektionismen ännu herrskade, nästan inga framsteg gjorde. Utförseln af garn har utvecklat sig efter en lika storartad måttstock. År 1859 exporterades ulloch bomullsgarn till ett värde af nära 7, samt hampoch livgara för 1 mill.; år 1864 utfördes af förra slaget för ett värde af mer än 21 mill. och af det sednare för samma belopp. Aumärkas bör, att under denna tivrymd priserna å alla de ofvanvämnda artiklarna varit ovanligt höga och således egnade att hämma handelns naturliga utveckling. Hvad angår Frankrikes metallindustri, har traktaten, i stället för att ruinera, otvifvelaktigt upphjelpt densamma. Man bör nemligen komma ihåg, att Frankrike, hvad iahemskt våämne angår, af naturen är mindre istånd att uthärda konkurrens i deona industrigren med utlandet, än sannolikt nåsot annat lend i Europa. Utförseln af metallvaror, med undantag för maskiner, hade år 1864 ett värde af 45,1 mill. franes mot 43,7 d:o år 1859; maskiner utfördes år 1859 för ett värde af 6,8, men 1864 för 9,5 mill. francs, Trots den genom 1860 års fransk, teriff införda, mycket betydliga ne sattvingen af tullen å kemiska prucv ser, har utförseln af sädaria artikler af Transk tillverkning starkt tilltagit och aimnda segerrikt vederlagt protektionisrernas spådomar. Värdet af utförda komiska produkter af fransk tillverkning utgjorde 32,7 mill. är 1859, men 54,4 mill. är 1864. Frågan om nedsättning af de franska tullsstseraa å fiskvaror framkallade på sin tid en minnesvärd diakuss: os, hvarunder äfven undra intressen, än de rent komu-crsiella, sjordes gällande, i detast man antog, att tarillens prohbibitiva karakter afsåg att skydda ejsardömets marin, lika väl som de franska siskrarne. Tullnedsättningens verkan utvisas af följande siffror: värdet a? utförda franska fiskvaror har stigit från 11,5 mill. fr, år 1859 till 15.2 dito år 1864. Skrämskottet, att franska marknaden skulle un AA Af mama nselalba ahah atas ham