Aftonbladet – 4 december 1866, sida 3

Slver alt röster, algtuinpa al cn mldoflLet inom en valkrets, få räknas tillsammans med röster, afgifna af en minoritet inom en annan, är användbart i den minsta, såväl som i den största valkrets. Men?, fortfar Feedrelandet, ?när åt en valkrets öfverlåtes att välja flere, så får dermed hvarje väljare eller valman inom kretsen rätt att medverka till fleres val. Detta är så mycket naturligare, som de individer naturligtvis äro få, hvilka anse sina åsigter i ett och allt rent och klartrepresenterade af en enda person?. Ja! det är verkligen sannt, att vid vanliga majoritetsval får i detta fall hvarje valman rätt att medverka till flere representanters val, och derigenom inträffar den onaturliga orättvisån, att majoriteten blir så fullständigt representerad som möjligt, under det minoriteten icke får någon representant, såframt icke sådant af klokhetsskäl och som nådegåfva af majoriteten medgifves, men i sådant fall blir det ändå icke minoriteten, som väljer sig en representant, utan det blir majoriteten, som efter sitt tycke tillsätter en representant för minoriteten. Vid det Andre-Hareska valsättet I får deremot icke röst af någon röstsedell räknas mer än en kandidat till godo, och har individen här icke samma tillfälle som, för den händelse han tillhör majoritteten, vid vanliga majoritetsval erbjudes honom, att kunna få sina individuella tycken och intressen representerade, det ena af en bland. de valde och det andra af en annan, men deremot har han, vare sig han tillhör maioritet eller minoritet, vid det AndreHareska valsättet tillfälle att med sin röst medverka till den persons val, med hvars verksamhet i den lagstiftande församlingen. fäderneslandet, enligt hans uppfattning, kan vara bäst tjent. Det tyckes således, att man på Fedrelandets yttrande, alt ?genom den Andreeska valmetoden sättes individernas tycke öfver hänsynen till det allmänna bästa, eller åtminstone fresias de attsubordinera denna sednare under det förra?, skulle kunna tillämpa det bekanta uttrycket alldeles rätt — bara tvärtom. Slutligen anföres från det sista valet i Köpenhamn, såsom bevis på valsättets besynnerlighet4, att hr Andre blifvit vald . med 32 röster, då hr Lätken, som undanträngdes af hr Andre, ?kan ha haft 2897. Detta exempel är i sanning mera förvillande för dem, som icke känna till valsättet, än det är upplysande för dem, som derom hafva någon kunskap. För att tydliggöra detta för de förre torde det vara tillräckligt att anföra, att vid dut Andre -Hareska valsättet ingen kandidat tillerkännes ett större antal röster, än den vid valtillfället erforderliga rösiqvoten — de röstandes antal divideradt med det antal som skall väljas, och vidsre, att röst of en röstsedel icke kan tillerkännas mer än en af de å röstsedeln uppräknade kandidater, nemligen den, bvars namn står främst efter utstrykning af namnen på dem, som redan förut blitvit med full qvot valde. Det besynnerliga förhållande, som genom det anförda exemplet skulle bevisas, reducerar sig således dertill, att, ?då hr Andres namn stått främst på de valsedlar der det förekom?, så har deremot hr Lätkens stått så låogt ned, att endast ett mindre antel röster blifvit honom tillerkända, och hvarje valman, på hvars röstsedel hr Litkens namn före-Å kommit, utan att rösten blifvit hr Lilken tillräknad, har fått sin röst beräknad en kandidat till godo, som han gifvit företräde framför hr Lätken. Det är således oegentligt och vilseledande, att säga det hr Lätken äkan ha haft 2897 röster derföre att hans namn kan bafva förekommit på 289 val. sedlar, Om Feedrelandets anmärkningar mot det Andreska valsättet sålunda icke böra afskräcka det Andre-Hareska valsättets anbängare från att fortfarande förorda dess införande härstädes, så kunna vi dock deraf hemta en vigtig och lärorik varning för en ofullständig tillämpning deraf; ty det är: genom ofullständighet i tillämpningen, som man i Danmark erfar olägenheterna, utan att, åtminstone i fullt mått, erfara fördelarne, bland hvilka främst står den, att i representantförsamlingen få ett sannt uttryck af i landet befintliga opinioner och intressen, hvilket syfte derstädes förfelas, dels genom de kungavalde ledamöterna, dels derigenom, att icke röster afgifna af en minoritet inom en valkrets kuena få räknas tillsammans med röster afgifna af minoriteten inom en annan valkrets, hvarigenom valsättet icke kan tillämpas i andra valkretsar, än der flere representanter skola utses, : och hvarigenom derjemte betydande minoriteter kunna förblifva erepresenterade. Det är onekligen af stor vigt att begrunda den erfarenhet, som bjudes oss rörande tilllämpningen af det Andreeska valsättet, men det är af icke mindre vigt att begrunda den erfarenhet, rörande de samfälda majoritetsvalen, som bjudes oss från t. ex. Frankrike, som oektadt Ile suffrage universel är fritt endast till naunet, från Eogland och Belgien, der man förgäfves försöker genom strafflagar stäfja sveken, bedrägerierna och den öfverhandtagande korruptionen vid valen, från Amerika, der allting såväl ondt som godt antager stora proportioner och der derföre valmavövrerna äro i stor skala, och ändtligen från Danmark, der de sista valen till Folkethinget (vanliga majoritetsval) så utfallit, att Fedrelancet, enligt Dagligt Allehanda, anser utgången ?e nad att framkalla tvifvel hos de betänksamma, om det danska folket förtjenar den frihet det åtnjuter och om det någonsin kan lära sig begagna den till fäderneslandets nytta.? Om ock svek, kedrägeri och mutor vid valen för närvarande hos oss öro otänkbara, om ock de nyss här fullbordade valen utfallit till allmän belåtenhet, må man dock icke invagga sig i eäkerhet derom, att detta lyckliga förhållande i all framtid skall förblifva oförändradt, utan fastmera besinna, att det är vida sannolikare, att samma orsaker ekola så emäningom alstra samma verkningar; och må man ej hålla före, att det är tide nog att förändra valsättiet, då sådaut visar tig af behofvet påkalladt, ty en dylik förändring, som här åsyftas, är helt ankalt amälir då den sam tvdliovast visar