Aftonbladet – 4 december 1866, sida 3

dama! anställde emhetsoch tjensteman under offentlig kontroll, och den valmsn, som sjelf vill verkställa sådan kontroll, behöfver för detia ändamål endast kunna läsa och skrifva, räkna aduition och division samt känna de för röstsedlarnes sortering bestämda grunder, hvilka han icke en gång behöfver känra utantill, utan kan han, med den i sådant afseende fastställda instruktionen för valförrättningen i hand, verkställa en dylik granskniog, beträffande hvilket vel han behagar. Ytterligare invändes mot det nya valsättet, att det är ?doktrinärt?, då man enligt meddelad difinition med ?doktrinärt? förstår ?den teori, som synes vara ganska riktig och äfven formelt är det, men som använd in praxi gifver ett annat resultat än man värtat?, och anföres som bevis för detta påstående, alt, då teorien för det Andreeska valsättet? är individens frihet?, samma valsätts tillämpning dock pålägger individen ett så olidligt tvång, att han tycker sig hafva förlorat all rätt och blifvit en röstmaskin i andras hand?. Med afseende härpå torde böra anmärkas: 1:0) alt, om hvad som icke blott synes rätt, utan äfven ärrätt, vid praktisk tilllämpning gifver ett annat resultat än man väntat, så kan sådant bero på en oriktig eller ofullständig tillämpning; och 2:0) att teorien för det Andreeska, såväl som för det Hareska valsätiet icke så uteslutende är Pindividens frihet?) som icke fastmera den satsen, att hvarje representantförsamling måste, för att förtjena detta namn, vara sammansatt icke uteslutsnde af majoritetens representanter, utan derjemte och i ett antal, som så noga som möjligt motsvarar verkliga förhållandet, innehålla representanter för alla opinioner och alla vigtiga intressen i stalen. : Efter dessa anmärkringar vilja vi följa artikelförfattaren i hans undersökning angående beskaffenheten af de band, det Andreeska valsättet pålägger individen, och tillse i hvad mån dessa band kunna lossas genom den fullständigare tillämpning, som utgör den egentliga skilnaden emellan detta och det Hareska systemet för val af representanter. Dessa band bestå enligt Feedrelandet deruti, att de enskilde, som vid allmänna val ej mot majoriteten kunna något genomdrifva, mäste, för att genomdrifva ett val, föreova sig till ett antal lika med hela, eller åtminstone halfva det tal, som vid valsillfället utgör den erforderliga röstqvoten. Eit sådant band kan vara påkostande och besvärligt, men synes dock icke böra under detia valsätt kännas tyngre af minoriteterna än samma band vid vanliga majoritetsval kännes af majoriteten, som blir majoritet vid valet, endast genom en dylik förening om namn, Bandet af en sådan förening känues dock endast då tryckande, när föreningen är onaturlig, d. v. s. då de sålunda förenade icke. hafva samma opinioner och intressen; och det är derför af stor vigt, att enligt det Heareska systemet underlätta dylika naturliga föreningars fria uppkomst geoom att räkra rösterna af en minoritet, som icke inom en valkrets är tillräckligt stark för att tillsätta en representant, till sammans med rösterna af en sympatiserande, och likaledes såsom isolerad, otillräcklig minoritet inom en eller flera andra valkretsar. Genom denna anordning utvid-: gas i väsentlig mån den individuella friheten, på samma gång som de orepresenterade minoriteternas antal sövidt möjligt är förminskas. : Fedrelandet yttrar vidare, att ?majoriteten måste likaledes underkasie sig det mest slafsiska tvång. Den måste för att ej mista ell betydelse, ej blott förena sig om en kandidatlista, utan om de särskilda namnens inbördes ordning på listan?, hvarförutan utgängen blir alldeles oberäknelig och minoriteterna kunna förskeftla sig en sådaninfiytelse på valet att majoriteten nästan försvinner?. Med afseende härpå torde ännu en gång få erinras, att den majoritet som icke håller tillsamman är icke längre vid valet majoritet, utan upplöser. sig i minoriteter, hvilka vid vanliga majoritetsval verkligen skulle ?mista all betydelse?, men vid detta valsätt dock få gälla allt hvad de kunna gälla. Hvad utgängens oberäknelighes åter angår, så är det visserligen en sanning, att, om man under detta valsätt vill efter förut uppgjord plan leda ett vål, så blir sådant möjligt endast genom iakttagande. af ofvannämnda stränga disciplin inom partiet, men ett af valsättets syften tyckes just vara, att försvåra en dylik ledning, under det att i stället valmännens naturliga föreningar, d. v. 8. deras af olika opinioneroch gemensamma intressen åstadkomna frivilliga grupperingar på allt sätt underlättas, och då folkledare och valagitatorer i allmänhet lyckas bäst i samma mån de äro minst nogräknade om medlen, och då oegennyttiga afeigter icke heller alltid ligga till grund för deras handlingar, så torde väl den egen skap hos valsättet, som förminskar deras inflytande, få räknas valsättet till förtjenst snarare än till last. Fedrelandet medger att det Andreska valsättet är ?en utväg, som kaa brukas vid val, der den talrikaste samfundsklassen, hvilken här i landet? (i Danmark!) på köpet är den minst upplysta, eljest skulle öfverrösta eller utesluta de andra?; men anser att det vore naturligare att uppnå samma resultat på avpnat sätt genom ett verkligt gruppeller klass-valt. Frågan om införande af klassval torde (vi hafva åtminstone anledning att höppas det hos oss vara för alltid utagerad och i Sverge torde få bestrida sanningen af h. exc. justitiestateministerns yttrande i detta afseende, nemligen: Att åter, i stället för ståndsindelniog, antaga en klassindelving, bestämd efter de i borgerliga lifvet framträdandeintressena, gåfve en godtycklig och ilyckligaste fall endast för tillfället hållbar grund?, En bland det Hareska valsättets stora förtjenster är, att förena de med klassval åsyf tade garantier med den stora grundsatsen af samfälda val, hvarjemte detta valsätt, utan några särskilda anordningar och ofta till och med för valmännen sjelfva omedvetet, på ett vid hvarje valtillfälle naturligt