Aftonbladet – 4 december 1866, sida 3

Några betraktelser med anledning af en ur den danska tidningen Frdrelandet, i Aftonbladet för den 23 sistlidne Oktober återgifven artikel om valsältet. ) Riktigheten af den första af?de allmänna grunder, som vår nya riksdagsordning på första raden proklamerar, nemligen, svenska folket representeras af riksdagen?, torde icke ar någon kunna bestridas; derjemte torde hvar och en medgifva, att svenska folket icke representeras af riksdagen, så jä riksdagsmännen, utan afseende på betintliga större eller mindre minoriteter, tillsävas endast af den del af svenske folket, som utgöres af de vid valen rådande s. k. me joriteterna, äfven om dessa 8. k. majoriteter verkligen alltid utgjorde flertalet af de röstande, och så mycket mindre då dessa s. k. majoriteter ofta i verkligheten ut öras af ett mindre antal individer, än de stilda och derföre öfverröstade minoritejierna. Det Hareska valsättet, som redan genom pressen börjat bana sig väg till den svenska allmänhetens kunskap, tyckes, jemte andra stora fördelar, erbjuda en utväg att förverkliga ofvannämnda, den första och vigtigaste af den nya riksdagsordningene ilmänna grunder, och har detta valsätt, vudsakligen derföre, att det är grundadt rättvisa mot alla, imom kort tid hos oss ivunnit sig ganska många anhängare, så man redan från några håll hört dess intörande förordas. I Danmark infördes år 1855 vid valen till Rizsraadet eti nvärbeslägtadt valsätt — det Andreska, och bibehälles ssmma valsätt derstädes änna vid valen lill Landstbinget. Det Andreska systemet är dock icke fullt lika med det Hareska, hvilket sednare på ett vida fullständigare sätt genomför den för båda systemen gemensamma grundtanken. De båda systemens såväl likhet som olikhet måste noga tagas i beiraktande, då a på den i Denmerk vunna erfarenheten vill grunda ett omdöme om ifrågåvarande valsätt, och är derjemte en opartisk granskning af det uttryck af denna erfarenhet, som kommer till vår kunskap, af nöden, på det man ej må hvarken öfverskatta eller underskatta vigten deraf. Aftonbladet har ur den danska tidningen Fedrelandet återgifvit en artikel, innehållande nämnde tidnings åsigt om ifrögavarande valsätt, hvilken åsigttyckes, på grund af vunnen erfarenhet om verkningarne, helt och hållet fördöma detsamma. Återstår att tillse i hvad rån denna åsigt kan vara sann och opartisk, och i hvad mån hvad som deraf är sannt kan vara beroende pi den ofulisiändighet i grundtankens tillämpning, som vidlåder det Andreeska systemet i jemförelse med det Hareska, Vid en sådan grenskniug möter oss först och främst det faktum, att valsättet varit i Danmark tiliämpadt uuder en tidrymd af elfva år, hvarunder mycket annat förändrats, men detta valsätt dock bibehållit sig. År det väl troligt att så vore förhållandet om resultaten deraf visat sig så otillfredsstäl lande, som Feedrelandet framställer dem? Detta valsätt kan icke ses med blida ögon af den majoritet, som ieke vill afstå något af sin mekt, och af samma skäl kunna ej heller den eller de, hvilka aspirera att uppträda såsom ledare för en dylik majoritet, fördraga detsamma, och möjligen kan man till och med få höra, att den minoritet, som hoppas att en gång i sin ordning, om ock per fas et nefas, blifva majoritet, i förbopp ning på en sådan framtid och handlande efter grundsatsen — allt eller intet, anser detsamma förkastligt. Detta valsätt har fördenskull föga utsigt att någonsin blifva hvad man kalar ?populärt?, och om i Danmark, enligt Feedrelandet, ?dess popularitet snarare kan sägas oupphörligt sjunka än stiga?, så bevisar sädant icke något annet, än att majoriteten känner si; allt mer och mer besvärad af det intrå-g i sin makt, som densamma derigenom lider. Fedrelandet påstår att valsättet gifver minoriteterna en orimlig makt, som är upplösande och förstörande för det politiska litvet?. Man har litet svårt att fatta hvad härmed menas, då enligt detta valsätt en majoritet, söm förhåller sig till en minoritet som t. ex. 3—2, kommer att få 3 representanter då minoriteten för 2 repre sentanter o. 8. v.; förmodligen åsyftar dock anmärkningen det fall, då minoriteten Pp tr at 1 ) På derom af författaren framställd begäran meddela vi ofvanstående, som redan varit infördt i G. H. o. 5. T.