Aftonbladet – 29 november 1866, sida 3

., med er lökstinkande andedrägt? En man, som Iluktat krutrök, kan nog tåla löklukt. Ni utbreden en vämjelik stank nu, men när ni bli hängda, skall det lukta än värre om er... (I detta ögonblick arresterade polisen tre personer, som vildt slogos, vid foten af talarstolen). Ni ä just ena storskrytare, ni stå långt under negrerna? o. s. v. Det var ju en kraftig salva och ett saftigt prof på den oratoriska stilen i Förenta Staterna, men bland massan af oqvädinsord ur Butlers mun finnes dock åtskilligt sannt, som församlingen gerna kunde höra. Men, frågar man med rätta, är Butler pasgande person att uppträda som straffpredikant när det är fråga om att förebrå andra för stöld och blodtörst? Det strider ju alldeles mot häfd att den ena korpen hackar ut ögat på den andra. Butler är dessutom af särskild anledning misstänkt för att han mindre bar lätit sig ledas af moralisk ifver än af begäret att gifva sin galla fritt lopp. Han glömmer ej, hur man, då han nyligen inträdde på operan i Newyork, skyndade ut, skyende honom som pesten, som ett giftigt krypdjur. Såsom ett postskript till det omtalade uppträdet kan anföras, att polisdomaren genast försatte i frihet de personer, som blifvit arresterade för deras tumultuariska uppträdande under valmötet. Polisdomaren Hogan motiverade frigifvandet dermed, att han icke kunde hålla dessa personer i fängelse med mindre man också arresterade den som öfveröst dem med de plumpaste skällsord, och hvad angick äpplet, så fann han att Butler hade afgjort saken genom att kasta kärnhuset tillbaka. Då den ena orostiftaren befann sig på fri fot, — det var polisdomarens utslag — mäste de andra orostiftarne också försättas i frihet.? I Köpenhamn har i dessa dagar utkommit en bok, med titeln: Bidrag til en Ordbog over Gadesproget og saakaldt daglig Tale, oplyste med over 5000 Exempler, ved V. ristiansen?, Författaren, antagligen pseudonym, säger i förtalet, att det är arbeten sådana som Hottens Slang-Dictionary och Larcheys Les excentricits du langage, hvilka sporrat honom till att utgifva en dylik ordbok för danska språket, Erik Bögh, den qvicke redaktören af Folkets Avis, berömmer rätt mycket detta arbete, oaktadt dess brister; han tackar författaren för det han gjort hvad hån kunnat och afväpnar alla anmärkare, som utropa: ?Det der skulle jag ha gjort bättre, om jag gjort det?, dermed, att verlden är bättre betjenad med det ofullkomliga, som författaren presterat, än med det förträffliga, som hrr anmärkare icke presterat, Redaktören af Folkets Avis inlåter sig derefter på boken och påpekar en mängd slang-ord, som författaren ej kännt till eller glömt bort, men hvilka alldeles icke kunna sägas härstamma från gatan, som man säger. -Ty hvarje samhällsklass hos oss, säger hr Bögh, har sina privat uttryck. Man må ej tro, att de högre kretsarne utmärka sig för någon synnerlig rykt af ?den högre stilens? ordförråd — tvärtom! Vi tro oss bereda våra läsare ett nöje genom att meddela något ur hr Böghs supplement till den nämnda ordboken; de unna deraf finna bland annat hvilken stor likhet i tanke och uttryck som finnes mellan vårt daglig-tal-epråk och det danska. Vi ha, säger hr Bögh, ett fullt utbildadt Hofoch lakej-språk, med en stor mängd egendomliga talesätt, t. ex.: Befale: ?befalet till Taffels? inbjuden till konungens bord. Födt: Han er ikke födt? (H. C. Andersen) — hans far tillhörde icke någon af de tre första rangklasserna. Gade: Folk fra Gaden?, ?Gade-ministre? s folk och ministrar, som ej börjat sitt lefnadslopp som kammarjunkare. Departement-språket, som talas i våra departementer och kanslier, har också sitt lexikon, i hvilket finnas ord som: Kibbe; Ansögningen er kibbet? — den är påtecknad orden K. i. b. (Kan icke beviljas). Sylte: ?Den sag er syltet? — nedlagd — ad modum: nedlagte? gurkor, d. v. 8. syltade dito. Kasern-språket, ä likaledes, svårt att begripa för den oinvigde, . ex: Civil; Civilt sludder? — allt hvad en underofficer icke kan inlåta sig på att besvara. Redde: eufemistiskt för stjäla. Ursprunget: rädda något från att falla i fiendens våld. Riksdags-språket är naturligtvis olika för högern, venstern och centrum, men har dessutem en mängd gemensamma uttryck, såsom: Begrave: Begrave forslaget i et Udvalg? — öfverlemna det till ett utskott, som drager försorg om att det ej kommer längre. Slaae fast: Konstatera. Taler:; En som har sagt något — icke en orator. Eret: Betydelselöst ursäktsord, som alltid sättes framför ordet talare. En eret Taler har nylig sagt... betyder: Det var nyligen en (t. ex. jJournalisten? Hansen) som sade att...? Redaktions språket finner man spår af äfven i de allra prudentligaste blad, t. ex.: Aabne sine spalter: upptaga en artikel. And: uppdiktad historia, mystifikation. Ursprungligen en amerikansk historia om några änder, som slukade upp hvarandra. Under år 1855: Tartar, efter öfverbringaren af den falska underrättelsen om Sebastopols fall. Kjeelderetage: Feuilleton. Ursprungligen var feuilletonen det streck, som skiljde texten från anmärkningarne. Tryckeri-språket ger alldeles icke redaktionsspråket efter i dristiga metaforer : Bryllup: Tryckfel, hvarigenom ett ord eller en sats är upprepad. Begravelse: Dito, hvarigenom något öfverhoppats. Jomfru: En tryckt sida, som kommer tillbaka från korrekturläsaren utan någon rättelse. Svinesteg : Besparing af arbete för sättaren, t. ex, en half blank sida efter ett kapitels slut. Svibelfisk: En satt sida eller kolumn, som gått sönder, så att typerna blifvit samman