Aftonbladet – 22 november 1866, sida 3

Article Image
: maskindelen från Motala) ej tilläfventy blifvit sönderkilad, hvilket vi af sakkunni; I hört låter tänka sig? Ordalagen äro : I försåtligt lagda, att man lätt skall bring; tro, att sönderkilning afsigtligt, eller I grof vårdslöshet skett; men af hvem skul I sönderkilningen blifvit gjord? Af maskin sten naturligtvis, hvars lif dock närma sväfvade i fara, genom verkningen af sö! derkilningen. Men pistonstången hade ; i sex veckor begagnats innan skadan i: träffade, och den omgifvande hylsan, hvar genom kilen gick, skadades icke! Förf. h: sjelf besett denna maskindel, men förtige et äfven för honom synbara tillverkning. felet på pistonstången, utbredande sig istä let vidt och bredt deröfver att trafikstyre sen förvarar en del skadad jernvägsmaterie bvilket han säger vara ?det mest märkliga som han erfor vid sitt besök hos styrelser Han antyder tillika, att berörda maskinde och en skadad lokomotiv-tyre förvarade der endast ?såsom trofer?; han oroas ö! ver att styrelsens lokaler skulle blifvit all för mycket belamrade med skadad materiel men hen förtiger eller känner ej, att vi alla jernvägs-centralstationer, inom och utor landet, samlas med stor omsorg sådana ar tiklar, som kunna vara af intresse för d sakkunniga och instruktiva, för dem sor egna sig åt jernhandteringen. Det är fö öfrigt just icke konseqvent att vredgas öfve berörde artiklars tillvaratagande, då förfet taren funnit sig så upplyst och tillfreds ställd af de begge skenorna på industri utställningen, hvilka just af honom blifvi upphöjda till rang, heder och värdighe af — trofeer?. Författaren har hört förljudas?, alltsi återigen ett rykte som han gjort sig til godo, att den af trafikstyrelsen i våras gjord: lokomotivbeställningen, och som skulle vare fullgjord i höst, icke lärer kunna effektue tas förr än till nästa vår?. En sanning äl att fabrikanterna i somras drabbades, de som många andra, af en strike, hvarundei deras tillverkning låg nere i flere veckor: men författaren har säkert funnit sig ange nämt öfverraskad af den i tidningarne med. delade underrättelsen att några lokomotivet redan ankommit, och att de öfriga komma i höst. Motaladisponenten drabbades icke al någon strike under den tid, då de lokomo. tiver der tillverkades, . som han åtagit sig lemna till staten. De gjordes alia a precist samma konstruktion och efter samma modell. Det var således alldeles icke brist på arbetsskicklighet, som förorsakade det otilibörliga och systematiska dröjsmålet med lokomotivleveransen, utan helt enkelt den omständigheten att disponenten under tiden åtog sig andra maskinbeställningar, som utfördes med åsidosättande af arbetet för statens räkning, förlitande sig på att vitet för försummad leverans icke hos bolaget skulle uttagas, och fullkomligt liknöjd för den förlust som han ådrog staten. I afseende på den sednare lokomotivbeställningen vid Motala, hvilken, sedan kontraktet derom till disponentens underskrift nedsändes, men på grund af hans vägran ej kommit till utförande, så skall Phvad härom ryktesvis förspörjes? — alltså återigen ett rykte som författaren uppsnappat — gifva saken en annen färg, Men varför ej uppgifva detaljerna af detta rykte, Jå författaren annars visat sig benägen att solportera rykten? Hvarför anlita ett vaJen i smyg, som man ej kan uppvisa för var och en? Är sådant honett handladt? Till samma kategori hörer författarens itgärd att ständigt beskylla jernvägsstyrelen för ett otillbörligt dröjsmål med bellningar af materiel, men deremot anlita lappa ursäkter för Motaladisponentens förumlighet att punktligt fullgöra åtagna leveansförbindelser? Är det brist på ?omtänkamhet? att styrelsen fordrat verksamma sarantier för uppfyllandet af nya leveransontrakter med Motaladisponenten? Är det jå otillbörligt att fordra samma vilkor af Totala, som de engelska fabrikanterna utan vekan antaga? Han anklagar styrelsen, som j i tid gjort beställningar hos svenska farikanter. Han låtsar ej om, att i den omänksamme fabrikantens intresse ligger att å skyndsamt som möjligt utföra ett arbete ör att få liqvid; men att alla anslag till jernägsbyggnaderna beviljats att under stats: egleringsperioden utgå med ett visst beppp årligen. Derigerom att styrelsen anändt de första årens anslag till sjelfva ernvägsarbetenas bedrifvande, ha dessa unnat mera fortskyndas, än om af nämnde nedel i förtid. användts till liqviderande af nateriel, som först närmare banans öppande erfordrats. I detta förfarande kan endast den, som emöder sig att tyda allt till det värsta, ch som gör sig till målsman för ett enkildt intresse med åsidosättande af det allvännas rätt, finna något klandervärdt. Mot slutet af sin artikel öfvergår förfatren från de lösa ryktenas, hörsagornas ch insinuationernas område, inom hvilket an rör sig med stor abandon, till en formg anklagelse mot jernvägsstyrelsen — ?beämd och eftertryckligen? som han för den örre effekten skull, uttrycker sig. Genom tt icke i tid hafva gjort sina beställningar ar Pstyrelsen underlåtit att gå den svenska udustrien till mötes?, Han förtiger vaturgtvis att ganska betydliga beställningar lifvit gjorda och utförda inom landet; men :amhåller såsom ett ?slående? bevis för n anklagelee, att man ännu efter tre år? ke gå:t i författning om beställning af broar ll sammanbindningsbanan. Mäånne icke förttaren äfven i detta fall drabbats a samia otur, som i flere andra, nemligen att ara dupe? Månne ej den pompösa anklaelsen gjorts förtidigt? Har byggnadsarbett af sjelfva banan så framskridit att dessa roar ännu erfordras? Behöfvas de förr än

22 november 1866, sida 3

Thumbnail