Aftonbladet – 21 november 1866, sida 2

Meningarne om hvad som nu borde gö-eg is voro så delade inom fullmäktige att vid -e teringen fem röster stannade mot fem. ; rr Hamilton, Nordström, Gråå, Rinman ; ch Björkman ville antaga det tyska kon-lj ortii anbud, hvilket deremot hrr Hierta, g V olffelt, Beckman, Medin och Wasmuth mot-t ute sig. Som emellertid den förra mei ingen hade blifvit biträdd af ordföranden, ; refve Hamilton, blef den fullmäktiges be-l; ut. Underhandlingar öppnades derefter:i m kontraktet, som ändtligen den 2 Dec. 3865 undertecknades med Erlanger Shöne l! ch Gebrider Bethman i Frankfurt am ain samt H. J. Merck och Nordtyska banen i Hamburg. De öfvertogo 4 millioner xt, deraf 1 mill. skulle inbetalas sednast jen 1 Mars och 3 mill. sednast den 1 Juli lelta år. Optionstiden blef den 1 April, nnuiteten 5314 proc. och amorteringstiden 65 r. I kontraktet gjordes det förbebåll ait remielån icke fick ifrågakomma, men derenot förbehöllo sig långifvarne att bestämna annuitetens fördelning i ränta och wmortering, begagnande de sig af denna ätt på det för svenska statskrediten så yterst menliga sätt, att de, såsom man vet, estämde räntan till 5 proc. Obligationeras nominalbelopp blef på detta sätt ),932,300 Thaler. Fullmäktige förbundo ig ytterligare att ej utgifva några obligatio er af den icke fixt öfvertagna låneandelen örr än efter den 1 Okt. detta år. I slutet af Mars månad proponerades af ångifvarnes ombud, hr Heinemann, att opionstiden måtte utsträckas till den 1 Juli. Som emellertid Heinemann företett fullmakt endast från Nordtyska banken med ufeeende å detta förslag, ansågo sig full mäktige ej kunna upptaga detsamma. Nåsot missförstånd synes ha uppstått med Nordtyska banken vid skriftvexligen härom, men resultat blef emellertid, att lånegifvarne icke begagnade sin optionsrätt. Under loppet af April öppnade fullmäklige underhandlingar dels med riksbanken om öfvertagande för 1 million Thaler af de osålda obligationerna och dels med Skandinaviska kreditaktiebolaget om öfvertagande af hela det återstående beloppet. Den förstnämnda affären kom definitivt till ständ den 31 Maj, öfvertagande riksbanken obligationerna till en kurs af 90,6135 procent, således till ett nominelt belopp af 1,103,500 Thaler. Med kreditaktiebolaget hade emellertid den 11 Maj kontrakt afslutits, hvari bolaget af de återstående 4 millionerna öfvertog hälften, eller 2 millioner, fixt till samma kurs som banken, och de återstående 2 millionerna med optionsrätt till den 1 Dec. detta år. Vid öppnandet af underhandlingarne med bolaget, hade den grundsats blifvit uppställd, att lånet ej skulle för riksgäldskontoret blifva dyrare än den af tyskarne öfvertagna andelen. Bolaget hade emellertid förbehållit sig att få utbyta åtskillga tyskarne tillerkända jouissancer mot sndra motsvarande och vid tillämpningen slog sig detta så ut, att anspråken oafbrutet stegrades, så att den af bolaget öfvertagna delen i sjelfva verket anses stå icke obetydligt dyrare än den första delen, ehuru någon uträkning derom till siffran ej förekommer i berättelsen. Bland annat har bolaget förbehållit sig !e procent provision å det belopp, som afstämplas för att spridas inom landet. Rörande underhandlingarne med Kreditbolaget omförmäler berättelsen åtskilliga egendomliga förhållanden. Sålunda hafva fullmäktige efteråt beslutit, att protokoll ej skulle föras öfver de sammankomster den 26 och 27 April, då bolagets anbud diskuterades, och vidare har pluraliteteu bland fullmäktige ansett de ledamöter, hrr Hierta och Dufva, hvilka tillkännagifvit sig vara delegare i kreditbolaget, -oförhindrade att det oaktadt deltaga i öfverläggningarne, ehuru ej i besluten om aftalet med bolaget. Hr Hierta förde till och med en gång ordet vid dessa förhandlingar. Sednare inträdde en annan aktieegare i kreditbolaget, hr Bogeman, såsom suppleant bland fullmäktige och deltog till och med i besluten om aftalet med bolaget. Med enledning af krigsförhållandena uppstodo i början af Juni svårigheter för indragning af den ännu oguldna delen af det af tyskarne fixt öfvertagna, den 1 Juli förfallande beloppet, som utgjorde 1,271.633 Thaler. Med anledning häraf beslöto fullmäktige den 22 Juni att inom sig utvälja och afsända ett ombud för ordnandet af liqviden af nämnde belopp, hvilket fullmäktige hade afselt att användas till den i Juli å det temporära lånet förestående kapitaloch räntelqvid, som, enligt kreditaktiebolagete uppgift skulle af riksgäldskontoret verkställas till Nordtyska banken i Hamburg och privatbanken i Köpenhamn. Till ombud utsågs majoren Wolffelt. Hvad som vidare med afseende å cenna affär hos fullmäktige sig tilldrog, är så karakteristiskt, alt man bör läsa berättelsen derom fullständigt. Efter att ha omförmölt hr Wolffelts val, fullfölja revisorerna: Sedan deta väl egt rum, anhöll hr Wolffelt att få till sitt biträde ett utom riksgäldskontoret valdt ombud med erforderlig affärsskicklighet samt vana vid och kännedom om behandlingen på särskilda utländska orter af sådana förhållanden, som kunde antagas förekomma vid nu ifrågavarande liqvider, samt föreslog vidpåföljande sammankomst, den 23 Juni, till detta biträde konsuln Henric Davidson, hvilken, uppå tillfrågan