Aftonbladet – 16 november 1866, sida 2

illfälle göra närmare bekantskap med detjvV Wredeska geväret och kommit under fund o ned att det var ett ypperligt målskjutnings-d sevär, men till krigsbruk hardt nära odug-E igt, till följd af svårigheterna vid laddnin-h sen. Man började litet hvarstädes taga saken d närmare i öfvers ägande och fundera på om jk nan icke dock till sist skulle nödgas frångå Pp len: kära laddstockes, detta ypperliga medel f? utt förhindra truppen att för fastig skjuta d jort sin ammunition?. Men man hade dock troget minne vår Posttidningsförfattaresg valspråk : festina lente! Hos oss grep man å saken an med så mycken kraft att man verks igen samma år fick en modell fastställd. !d Men förnuinstigheten hade naturligtvis komo mit under fund med, att preussarnes snabba fc eld berodde egentligen derpå, att deras va-f Ha var ett bakladdningsgevär. Finge vilsi lott ett sådant, vore allt godt och väl, lf Tändnålen — d. v. s. en mekanism, som b gjorde det vanskliga och tidsödande petet!n med knallhatten öfverflödigt — kunde välle hafva sina fördelar, men olägenheternah öfvervägde fördelarhe?. Och så fastställdes g det Hagströmska bakladdningsgeväret af 1864 o — ett vapen som man, om vi ej äro illa underrättade, än i denna stund fortfar att!k tillverkas vid våra faktorier, ehuru man relu dan n gra månader efter dess antagande in-h såg, att det blef nödvändigt att öfvergå till Ir tändnålsgeväret, och att 1864 års modellö beröfvade det Wredeska geväret nästan allg deles dess största och snart sagdt enda fö-l reträde, rättskjutningsförmågan. 8 Preussarnes segrar i Böhmen hafva sederg mera gifvit ett nytt uppslag åt frågan. Del sakkunnige må nu, huru mycket de behaga, e spekulera öfver hvilken ordningsnummer man Ix skall gifva tändnålsgeväret bLland de orsa-lt ker, som medverkade till preussarnes segrar, det är redan afgjord sak, att alla armåer iq verlden förses med nya infanterivapen, som ji icke blott blifva bakladdningsgevär, utan le äfven förena tändsatsen med sjelfva patro-l nen. Lexan har ändtligen blifvit så grund-(qc lig och kraftig, att man i alla länder funnit nödigt att för denna gång välja ett nytt valI språk och helt enkelt säga skyndaä! Till; och med i det lilla Danmark, som för den allra närmaste framtiden ju icke tyckesho-i tadt af någon krigsfara, begär regeringen ll 3 millioner rdr till nya gevär och begär lt enträget, att representationen skyndsamt skall Ii behandla och afgöra denna sak. Endast Sverge lärer det vara förbehållet att ännu en tid bortåt höra predikas detta olycks. bringande skynda långsamt, som inssändaren i det officiella bladet vill gora till vår vis-l: hetsregel. Sverge har icke råd — säger insändaren — att ötan fnoget betänkande besluta sig för en utgift af flere millioner rdr.? Vi gifva honom rätt häri. Saken bör mo: et betänkas men den skall icke onödigtvis förhalas:; Vi påstå, å vär sida, att Sverge icke har råd att förslösa åratal på sakens betänkande. Denna betänksamhet kunde komma att stå oss något väl dyrt, om under tiden ett fredsbrott inträffade. Och sannolikheten att sådant kan ske är ju så mycket större, ju värnlösare vi äro: Det torde äfven med trygghet kunra på stås, alt Sverge icke har råd att tillverka gevär af en modell, som är kasserad redan innan något enda efter densamma tillverkadt vapen blifvit till armen utlemnadt, och likväl får fnan af insändaren veta att icke mindre än 20,000 stycken af dessa på förhand såsom odugliga ansedda gevär blifvit tillverkade. Det tyckes härat som om hushållning med statens medel, då den förnuftigtvis borde iakttagas, verkligen icke låge vederbörande så mycket om hjertat som hr Festina tente vill låta påskina. De penningär, som ahvändis på tillverkning af gevär efter 1864 års modell, äro helt och hållet bortkastade. Sannt är, att det icke kan undvikas att modeller föråldras och äldre vapenuppsättningar blifva odugliga; men oförsvarligt är att förslösa medel på fortsatt tills verkning al tt våpell, som ihah redan ber slutit att öfvergifva. Vi vilja hoppas och önska, att den svensk norska vapenkomitt, som i går skulle här sammenträda, må rätt uppfatta betydelsen af det vigtiga uppdrag den erhållit och inse angelägenheten icke blott af något betänkande utad äfven af nödig skyndsamhet. Framför allt måste komitn och dess medlemmar bemöda sig att motstå frestelsen att göra inventioner för egen del. Vi ckulle nd föras in i samma olycksbrivgande irrgångar, dit hr generalfälttygmästbtens be gär att göra uppfinningar förut ledt oss. Ett så tillräckligt antal olika modeller förefinnes redan, att komitens uppgift endast blir att. göra ett val. Det brydsammaste härvid lärer väl blifva ött.bes stämma sig för valet mellan det enkla bakladdningsgeväret eller repetitionsgeväret. Frågan sönderfaller här i tvenne: frågan om hvilketdera systemet äF i och för sig bäst, och frågan om kostoaden. Det förefaller oss att repetitionsgeväret för närvarande intager ungefär enahanda ställning som tändnålsgeväret för några år sedan. Det är svårt att bestridä de ofahbtlipa fördelar som detsamma eger äfven framför det yppersta enkla bakladdningsgevär. Men det synes å andra sidan uppenbara sig i de flesta länder en afgjord benägenhet för-den bekanta åsigten, est olägenheterna öfverväga fördelarne?. Åtminstone har fnan ännu icke sport att någon af de stora militärstaterna bestämt sig för repetergevär. Måhända skall det erfordras erfarenheten från något nytt stort og för ait repetergeväret skall i sin ordning komma allmänt till heders. Skulle det emellertid icke vara tänkbart; att de förenade rikene fattade sitt beslut i ämnet oberoende af hvad som göres i de stora militärstaterna, der man icke hel!er tyckes sakna auktoriteteter, som förstå att na invändnin mot nya uppfinningar? yt re MERA LL PORT HEN