Aftonbladet – 15 november 1866, sida 3

even rekommenderade i varmg uttryck si st innerligt älskade hjord till Gladstone, hva e-j efter han tillade med ett leende: ?Om ja eJen gång skulle bli tvungen attlemna Rom skulie det nog kunna vara möjligt, att ja 3: ) beslöte mig för att slå mig ned i Irland aj ehuru det ligger så långt från kristenheten 1I medelpunkt. Nu då revolutionärerna börja 0 I beskylla mina stackars prester för simoni k Iskulle jag ej befinna mig väl på Malta It jsom ju nästan uteslutande är en handels plats.? Till sluts anmärkte påfven, att ha skulle begifva sig till det ställe, som För synen anvisade honom; ty Herrans doma stode öfver menniskornas, som ej vor eviga. H. Helighet var synbarligen liflig rörd då han yttrade dessa ord. — Gladston: Iskall visserligen ha bestridt riktigheten a I tidningarnes referat öfver hans audiens ho åfven; men af en så allmän motsägels z I följer ej, att berättelserna äro oriktiga i de 2 I väsentligaste punkterna. t DONAUFURSTENDÖMENA. Officiella tidningen i Bukarest meddela h Jett bref från furst Karl till ministerpresie)denten Johann Ghika, hvaruti det blanc . jannat heter, att han anser det för sin plig Jatt tillse det den nya vallagen kommer at . Itillämpas utan en skugga af inverkan på de .Jadministrativa myndigheterna. ?Jag önskar. att alla åsigter måtte öppet och uppriktigt . juttalas såsom det anstår frie män, och ati 3. IImina regeringshandlingar inom de lagstift ) tande församlingarne bli underställda gransk1 5 jl ning af nationens sanna representanter. Jag tror det vara nyttigt och nödvändigt att hela nationen känner mina åsigter i detta fall, och att den är öfvertygad om att jag ser, hör och vakar. Rumäviska folket måste vara medvetet derom, att det nu mera lutgör en fri och dermed för sina handlingar och sitt öde ansvarig nation. Min regering skall tillämpa lagens ;hela stränghet mot de tjenstemän, som djerfvas på något sätt blanda sig i valen eller i ringaste mån Jinverka på valmännens samveten.? NORD-AMERIKA. Från Newyork skrifves den 22 Okt. till Weser-Zeitung: Presidenten Johnson torde måhända lemna koogressen valet mellan ett protektorat öfver Mexiko och ett krig med England, hvartill Canadas annexion skulle utgöra början. Efter hvad det påstås har vid kabinettets sista sammanträde beslutits, att det ofördröjligen och i den mest bestämda form skall fordras ersättning af England för all den skada, som de engelskkonfedererade kaparne anställde under inbördes kriget, och att unionen icke under några förbållanden skall nöja sig med det engelska motförslaget om nedsättandet af en komite. I förening härmed förtjenar det uppmärksamhet att presidenten nu åter öppet kurtiserar fenierna, lemnar deras förnämsta chefer audiens e., medan feniernes öfverbufvud Stephens högtidligt försäkrat i S:t Louis, att Irland ännu inom detta års utgång skall börja striden försitl nationella oberoende. Irländarne torde väl näppeligen gripa till vapen så snart; men som sakerna nu stå, kan ingen beräkna hvad som kan komma att hända. Man böri alla händelser komma ihåg, att det skäl, som Times? för halfannat år sedan anförde för att Förenta Staterna nog skulle akta sig för att komma i krig, nemligen det finansiella trycket, icke längre finnes till. Då ettland under en tidrymd af aderton månader varit i stånd att icke blott betala 300 millioner dollars till utomordentliga utgifter (tillika med alla de ordinära) och att betala sina sex procent i ränta på 2000 millioner, utan äfven kunnat amoriera 200 millioner af skulden, behöfver det sannerligen icke komma i förlägenhet, då det skall skaffa medel till ett blott sjökrig, och man kan vara säker om att det icke heller sker. I de sednaste underrättelserna från Nordamerika har det varit mycket tal om en order från general Sheridan, som har sitt högvarter i New-Orleans, till brigadgeneral Sedgwick, som för kommandot öfver en afdelning unionstrupper vid Rio-Grandes nedra lopp, alldeles invid mexikanska gränsen. I denna order uppmanas Sedgwick att vaka öfver att ingen anhängere af en föregifven (kejserlig) regering kränker de neutralitetslagar, som bestå mellan Nordamerika och det republikanska Mexiko, som står uncer presidenten Juarez erkända styrelse, — Ett ännu merge betydelsefullt steg från den amerikanska regeringens sida omnämnes i ett transatlan iskt telegram för den 9 dennes. Nordamerikanska sändebudet vid Juatez hof, L. D. Campbell — hvars verksamhet har varit suspenderad under ett helt år, eftersom han utnämndes redan 1865 — har i dessa dagar fått order att begifva sig till presidenten Juarez vistelseort eller krigslöger i Mexiko. Man märker häraf att kejsar Maximilians ställning blir allt svårare. Flera franska tidningar ha föreslagit att Maximilisn skulle köpa sig fred af Förenta Staterna genom att afstå en del afde norra mexikanska territorierna till Nordamerika; det är äfven möjligt att men gjort försök i denna riktning, men i alla händelser utan något lyckligt resultat. ng Causerier från Paris.