Aftonbladet – 15 november 1866, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Monitören meddelar, att kejsaren inbjudit sin kusin, prins Napoleon, att deltaga i militärreformkomitens arbeten. Komitens sammankomster skola hädanefter hålias i Compidgne, dit större delen af dess medlemmar blifvit inbjudna bland första serien gäster. Man vet ännu ingenting bestämdt om orsaken till srresteringarne i Paris den 9 d:s. Undersökningen fortgår. Några af de tilltalade ha på sina anhörigas begäran blifvit försatta på fri fot kort efter deras arrestering, hvilket tyckes antyda, att saken i ejellva verket icke är särdeles allvarsom. ENGLAND. Odo Russell, engelska regeringens sändebud i Rom, har afrest från England för att återvända på sin plats. I Paris har han baft ett samtal med Moustier. Memorial diplomatique tror sig veta, att hans regering hemyndigat honom ait erbjuda påfven gästfrihet, i händelse hans belighet skulle finna nödigt att lemna sina stater; detta anbud skall dock ba beledsagats af förbehållet, att kabinettet i S:t James icke kunde mottaga påfven på ön Malta, förr än öfverenskommelse härom blifvit träffad med kabinettet i Tuilerierna. TYSKLAND. Konungen af Preussen har nyligen sanktionerat det förslag till författning för nordtyska förbundet, som nu skali meddelas de ellierade regeringarne och derefter läggas till grund för nya öfverläggningar mellan fullmäktige från samtliga förbuudsregeringarne. Först efter en sådan revision skall det föreläggas nordtyska parlamentet. ; -Hr Bismarcks organ, Nordd. Alig. Zig., visar sig temligen missnöjd med den i går omnämnda liberala valföreningens program, emedan den fruktar att representantkammarens fordna koryfer nu skola föka sig en ny skådeplats för deras parlamentariska verksamhet i riksparlamentet. sedan deras roll i kammaren är slutad. Icke heller tycker den ministeriella organen om den alltför starka betoningen af det tillkommande parlamentets tyska uppgifi, som påminner om 1848 och 49 års riksparlament i Frankfurt, samt uppmanar derföre alla vänner af en sund realpolitik på grund af de genom Pragfreden vunna resuliater? att sluta gig tillsammans och bilda ?ett preussiskt framstegsparti. Zeidl:; Corresp. påstår sig ur god källa ha erfarit, att utom hr Beust äfven förre sachsiske krigsministern generel Rab nhorst skal träda i österrikisk tjenst, och att han skall vara utsedd att genomföra den nya mililärorganisationen. 1 Hannover fortfar oenigheten mellan befolkringen och preussiska militären. Ihuf vudstaden föreföll den 6 dennes ett blodigt slagsmål mellan preussiska soldater och hannoveranska landtmän, hvaribland en delut: tjenta soldater. Två kompanier infanteri måste reqvireras för att skingra orostittarze. Befolkningen ger ofta tillkänna sin ovilja mot de preussiska suktoriteterna genom allehanda okynne; de jernbanvagnar, eom äro försedda med preussiska förger, bli venli gen nedsmutsade eller helsade med stenkastning, på affischer och tidningar bortrifves den preussiska stämpela, de svarthvita flaggstängerna afsågas, ungdomen sjunger smädevisor om Bismarck och den nya fögel (preussiska örnen) som kommit in i landet 0. 8. V. ITALIEN. Flera ansedda engelska statsmän ba under denna tid besökt Rom och haft konferenser med påfven. En italiensk tidning meddelar ett referat af ett samtal, m Gladetone haft med Pius IX, och anför till stöd för beräitelsens pålitlighet, att den härrör från en trovärdig men, som talade med den engelska statemannen, straxt efter sedan denne hade lemnat Hans Helighet. Gladstone?, heter det, fapn påfven så lugn eom möjligt. Samta!et kom först mot slutet att vända sig kring politik, och det var Gladstone som gaf anledning dertill. Påfven beklzgade sig öfver den österrikiska regeringen, ehuru han medgaf, utv händelsirna i Tyskland bade hindrat den stt hjelpa den heliga stolen. Gadstone lyckönskade honom i anledning af att cn främlingslegion blifvit bildad. Päfven svarade: ?De jordiska legionerna ha det felet, att de ofta förfela det mål, fom de önska nå. Hvad behöfver jog för öfrigt bekymra mig om huru det går? Ni kan vara förviesad om att jag ej skall sakna beskydd derför att fransmännen draga bort; de legioner, gom försvara kyrkan, svika aldrig.? Medan påiven yttrade detta, lyite han ögonen mot himelen. Gladstone ville leda samtalet på Italien och frågade, om det låge någon sanning i ryktet om att underhandlingar öppnats med regeringen i Florens. Jag läser inie tidningarne, svarade Pius IX; ?jag känner ej det nämnda ryktet, det är mig alldeles ob:kent. Jag vet blott att jag vid min död ej lenmar min efterträdare bela S:t Petri beliga och oberäkueliga arfvedel.7 EN ET SAD ER ar