STOCEHOLM dens 14 Nov. Bref från Sydtyskland. (Från Aftonbladets korrespondent.) Stuttgart den 29 Okt. De, som i går afton besökte den kongl. teatern, hade tillfälle att beundra verkningarne af en kabinettsorder, hvilken förtjenar, om icke en hedersplats, åtminstone ett synnerligen framstående rum i det ännu fortlefvande tyska småstatsväsendets annaler. Nämnda kabinettsorder bevisar, att landsherrens blick inträvger i alla förhål. landen, hvilka stå i något slags, om också aldrig så aflägset och för vanliga ögon med möda skönjbart samband med den allmänna välfärden. Man gaf i går Regementets dotter med vår firade sångerska, mamsell Klettner i titelrollen. Denna genom sitt behagliga, men icke alltid alldeles felfria föredrag, såväl som genom sina litet emellan påkommande nycker för stuttgartarne välbekanta konstnärinna har att glädja sig åt ett uppmuntrande beskydd i hofvets omgifning, hvilket gör, att man har öfverseende med och ursäktar mången eljest icke förklarlig kapris. Aftonen innan representationen af Regementets dotter skulle förtjusa våra dilettanter, tillkännagaf mamsell Klettner för kongl. teaterns styrelse, att hon skulle spela den skälmska Marie i rococcokostym och med pudradt hår. Direktionen tillät sig göra invändningar mot denna qvinnonyck och fäste sångerskans uppmärksamhet på andan i det under den napoleonska kejsaretiden spelande stycket, hvilken svårligen kunde tillåta den kostym, som den älskvärda sångerskan önskade begagna. ?Det går verkligen icke an!? utbrast slutligen reissören efter åtskilligt fruktlöst underhandande och sedan teaterns styrelse godkänt den tekniske ledarens inkast. När mamsell Kletiner underrättades härom, utropade hon: ?Jaså, han skall få se, att det går an! — Hvilka sidoinflytanden konstnärinnan, hvars karaktersfasthet skulle ha varit en mera: heroisk sak värdig, lyckades sätta i verksamhet, får man väl aldrig fullt veta. Men visst är, att en kabinettsorder om morgonen på spektakeldagen ankom till teaterstyrelsen med befallning, att Regementets dotter skulle spelas i rococco-kostym och med pudradt hår. Detta skedde också på aftonen dena 28 Okt. 1866 till sångerskans vänners förtjusning; men till icke ring: förundran för den i dessa detaljer icke invigda publiken... Emellertid blef representatioren icke på något sätt störd. KL