Aftonbladet – 13 november 1866, sida 2

ummet till utgången bidragande orsakerna. Pal. ingick i högst intressanta detaljer med seende säväl å den taktiska utbildningen 108 preussarne, som å de grofva villfarelser och misstag, som österrikarne läto i detta fseende komma sig till last, Preussiska vären, väl utbildad enligt Waldersees meod ), begagnade allestädes med stor skicks ighet det skydd terrängen kuade erbjuda säväl för infanteri som för kavalleri och artilleri, medan österrikarne med minnet af le djerfva bajonettanfall, genom hvilka de ander italienska kriget hade blifvit öfverindakastade af turkos och zuaver, trodde att ;egrens hemlighet låg i användningen af de planka vapnen och derför rusade blindt på slutna massor mot de välbetäckta preussarnes mördande eld, hvilket merendels hade sill påföljd att deras kolonner voro till stor del nedskjutna och fullkomligt sprängda redan på ett par hundra alnar från motstånlaren. Sitt artilleri använde de äfven på ett ytterst oklokt sätt, isynnerhet de afdelningar deraf, som voro tilldeladeinfanteriet och kavalleriet. Istället att söka på långa afstånd genom artillerielden bryta de preussiska kolonnerna, läto österrikarne sina batterier spränga upp på så nära håll, att inom några ögonblick bade servis och hästar voro nedskjutna. Kapten Mankell, likasom general Hazelius, betonade skarpt vigtena af befälets ändamålsenliga krigsbildning och den uppmuntran dertill, som gifves i Preussen. Kapten Klingenstjerna, såsom föredragande för befästningskonst, erhöll härefter ordet, inledande sitt föredrag med en erinran om den betydelse, som befästningar fortfarande, äfven under de sednaste krigen visat sig ega. Frågan huru tidsenliga befästningar borde vara beskaffade vore ännu icke besvarad, men klart vore, att ehuru till följd af artillerivapnets utveckling fästningars passive motståndskraft minskats, kunde likväl jemnvigten mellan anfallet och försvaret återställas genom användningen i fästninarne af lika kraftiga vapen som angriparens. Bemödandena giovgo för öfrigt ut på ett ändamålsenligt användande af de naturliga bergen, af jordvallar och af jernpansar, alltjemt med undvikande i möjligaste måtto af framställandet af sårbara punkter. Dessa grundsatser sträfvar man att tillämpa å befästningarne vid Antwerpen och de engelska sjöhamnarne. Vid de sistnämnda har man bland annat för afsigt att anbringa rörliga jerntorn såsom på monitorerna. För att skaffa en motvigt mot den fördel det moderna örlogsvapnet har genom sin rörlighet och sin osårbarhet, hade befästningskonsten för öfrigt att tillita, med hänsyn till rörligheten, stängsellinier och med hänsyn till osårbarheten, undervattensminor. Amerikanska kriget hade till fullo -ådagalagt dessa sistnämndas stora gagn. Icke mindre än 39 fartyg hade under detta krig blifvit förstörda genom undervattensminor, hvartill kom allt det besvär och dröjsmål som fruktan för minorna hade åstadkommit. Man hade undervattensminor af: två slag : mekaniska, som explodera vid beröring med fartygets botten, och elektriska, som antändas af en person på stranden. Svenska officerare ha varit utsända för att i England studera dessa sistnämnda under ledning af den amerikanare, som nedlagt dylika i sydstaternas hamnar. Föredraganden i topografilemnade egentligen blott en arbetsberättelse från topografiska kåren och en kort öfversibt af de norska kartarbetena; anmärkande han emellertid i slutet af sitt föredrag det företräde, som norska kartverket har derigenom, att alla dithörande arbeten der utföras i ett sammanhang. Föredraganden i sjökrigsvetenskapen kommendörkapten Adlersparre redogjorde derefter för företeelserna inom denna gren af krigsväsendet. Materielens utveckling hade fortsått i samma riktning som under föregående år. Den fleråriga täflan mellan pansaret och artilleriet är ännu oafgjord likasom striden inom artilleriet om den slätborrade eHer den refflade kanonens företräde vid anfall mot pansarplåt. Deremot har man, i afseende å krigsfartygen, numera nödgats inse den sanniogen, att sedan pansaret blifvit en nödvändighet, är fregattkonstruk:ionen icke mera hållbar, och man medgifver nu allmänt, att pansarfregatiten var en så primitiv öfvergångsmateriel, alt på densamma inga stora summor borde hafva blifvit offrade. Tornfartygens motståndare ha-blifvit afväpnade Nsynnerhet genom erfarenheten, att äfven det mest. utbildade tornfartygssystem innebär tillförlitlig sjöduglighet. Bland de flera slagen af tornfartyg gaf tal, företräde åt monitorerna, såsom medgifvande den starkaste pansarklädseln och den minsta skottytan, samt såsom varande den för kanonerna stadigaste platformen. Såsom enaf årets vigtiga tilldragelser nämnles äfven det stora sjöslaget vid Lissa. Af ävnu större vigt för oss svenskar, ir — fullföljde talaren — det konstrukionsarbete vår frejdade landsman John Eriesson nyligen fullbordat. För någon tid sedan yttrade han uti ett bref: Långt före det amerikanska. kriget hade Pjag den tanken, att Sverge för kustförsva?ret borde hafva pansarklädda kanonbåtar Paf en storlek för Götha Kanal, och jag är Pväl bekant med lokalen och dimensionerna Paf den odödlige Platens storverk?. Kort lerpå skref han: ?Som under mitt fyratioåriga sträfvande svårigheten att skaffa medel mött mig vid hvarje företag — flera hundrade till antalet — så bör jag känna, måhända bättre än någon annan, den oundvikliga : nödvändigheten att aldrig Plemna kostnaden ur sigte. Konsten att ?apassa storleken eller omfånget af ett arbete, så att det harmonierar med andra ) En bearbetning af general Waldersees förträffliga afhandling om denna metod har nyligen kommit i svenskå bokhandeln, utgifven af frih. Ivan v. Vegesach. Tran nr 4 SELANDER IDE TT RET i sitt tält, under sin hufvudgärd. Merkis Croiy-deVie smyvoer siov osenom våra skacar