Aftonbladet – 10 november 1866, sida 2

Article Image
endens ideliga försök att afskära trossen. lr Slutligen kl. 5 bade kåren nått Irdjar pål, en fjerdedels mil när och mottogs nu afen, häftig artillerield, medan det fiendtliga kal1 valleriets angrepp mot högra flygeln ochl, trossen tilltog i våldsamhet. Ju närmare man kom Irdjar, desto häftigare blef elden från förekansningarna, men den besvarades l. nu på det kraftigaste af ryska artilleriet , under öfverste Bilfversvan, eom anställde förfärliga härjningar i de fiendtliga lederna. KI. 6 började kavalleri-anfallen aftaga il styrka; Romanofsky lät då Pistsjemuka framrycka på venstra flygeln och gaf befallning : till ett allmänt angrepp. Abramof stormade förskansningarna 1 fronten, medan Pistohlkors med kosackerna och ridande artillesiet chargerade fiendens venstra flank. Efter en halftimmes kamp hade infanteriet tagit förskansningarna, nedhuggit artilleristerna vid deras kanoner och jemte artilleriet tagit ställning på andra sidan om Irdjar gent emot lägret, hvarifrån emiren fortfor att framskicka nya kavallerimassor, för att återtega ställningen ; men förgäfves: vid hvarje framryckning tog Pistohlkors dem i flanken med sina koracker och sitt ridande artilleri, medan kanonerna vid Irdjar nedmejade dem med kartescher. Efter en kort, men oerhördt blodig kamp sökte emiren ein räddning i vild flykt och förföljdes af koseckerna öfver en mil. — Under striden hade öfverste Krajevsky trängt fram på högra flodstranden i böjd med Trdjar, och om han än ej kunde omedelbart ingripa i anfallet på förskapsningarna, så hade han dock medelbart understödt det med sitt refflade artilleri och tillika hindrat fienden att kasa sig iver till flodens högra sida. — Hela sträckan mellan Irdjar och lägret var betäckt med lik, och fiendens flykt var så snabb, att han lemnade hela lägret med alla dess dyrbarheter i sticket; vid sin ankomst till Djuzak skall emiren ha haft blott 2000 man och 2 kanoner med sig. Emiren förlorade i striden mer än 1000 döda, hvaremot ryssarne angifva sin förlust mycket lägre. BSegerbytena voro, utom hela bagaget, en stor del at kanonerna och hela den oerhörda artilleriparken ; men den vigtigaste frukten af segern var, att emiren måste alldeles afsiå besittbingen sf Khodjent och. Kbokand, och att förstnämnda stad, i följd häraf, kort derefter föll i ryssarnes händer. Efter segern vid Irdjar hade Romanofsky valet mellan att ofördröjligen förfölja emiren öfver Ura-Tupå, Djuzak och Samarkand till Bokbara, eller ock bemäktiga sig Nåu och Khodjent. Han valde det sednare. Ty?, som Invaliden yttrar, de sednaste årens erfarenhet har visat, att hvarje segerrikt. framträngande af våra trupper i dessa nejder alltjeront haft till följd, att en del af befolkningen strax med hängifvenhet slutit sig till vår sak; och vi ha då alltid nödgats attstanna der för beständigt eller åtminstone qvarlemna garnisoner för längre tid, för stt ej öfvergifva våra anhängare åt barbariska och fanatiska despoters godtycke.7) Af detta skäl ansåg general Romanofsky fördelsktigare, att ännu någon tid uppskjuta angreppet mot. sjelfva Bokhara och föredrog att gå löst på Nåu och Khodjent, af hvilka det förstnämnda är en mindre fästning af stor styrka och strategisk vigt, som beherrskar hufvudvägen från Bokhara till Turkestan, medan det sednare är en starkt befästad handelsstad och ytterst vigtig föreningspunkt, der vägarne från Tasjkend, Kasjgar Khokand och Balkh-Bokhara sammanstöta, och hvarifrån alla plundringstågen mot Tasjkend hittills utgått. Efter att Romarofsky unnat sina trupper en högst behöflig hvila i Irdjar, reorgani serat sin tross samt skickat segerbytena och det öfverflödiga bagaget med ångbåtarne till Tejinaz, ryckte han derför mot Nåu, som ban fann utrymdt. De två följande dagarne användes att sätta det i försvarstillstånd, och den 29 Maj bröt han up mot Khodjent, qvarlemnande i Nåu 2 komanier med 2 kanoner och ett antal kosacker såsom besättning. Samma deg nådde man en punkt blott 34 mil från staden, och -kåren intog här ställning på Bokhsravägen invid flodev, som här närmar sig bergen och bildar ett slags defil6, medan öfverste Krajevsky samtidigt fattade posto gent öfver på motsatta flodstranden. ) Så föga benägen man än i allmänhet är att taga slika utlåtelser för goda, så kan man dock i detta fall ej annat än medgifva sannolikheten af deras befogenhet. Det gifves näppeligen någonstödes mera onaturliga förhållanden än i dessa af Mellanasiens vigtigaste handelsvägar geromskurna nejder, der ett pperligt jordbruk, hög konstflit och idog handelsanda biomstra midt i en laglös anarki och en grym despotism, för hvilken mennilafhandel och otroliga utpressningar An AA frrrtefolöllen TA

10 november 1866, sida 2

Thumbnail