Aftonbladet – 10 november 1866, sida 2

) Så föga benägen man än i allmänhet är att taga slika utlåtelser för goda, så kan man dock i detta fall ej annat än medgifva sannolikheten af deras befogenhet. Det gifves näppeligen någonstödes mera onaturliga förhållanden än i dessa af Mellanasiens vigtigaste handelsvägar geromskurna nejder, der ett pperligt jordbruk, hög konstflit och idog föndelsanda biomstra midt i en laglös anarki och en grym despotism, för hvilken menniskorof, slafhandel och otroliga utpressningar utgöra nästan den enda förvärfskällan. De fredliga yrkena ha — liksom under medelti-. den i Italien och Tyskland — under aristokratiskt-republikanska former sökt en till flyktsort i starkt befästade städer, såsom Tasjkend, Khodjent och Khokand, medan åter anarkien och despotismen råda i nästan hela det omgifvande. landet. Det är derföre naturligt, att alla de som odla fredens idrotter, då de nu en gång ej kunna förena oberoende med trygghet till lif och egendom, hellre se sig skyddade och skattlagda af ryska bajonet-. ter, hvilka dock alltid medföra ordnade sam-. fundsförhållanden, än låta sig godtyckligt misshandlas och utplundras af grymma desoter och barbariska nomadhorder. Ryssands eröfringar i dessa trakter mäste derför betraktas såsom ett stort civilisationens framsteg.