Aftonbladet – 7 november 1866, sida 3

Article Image
;) beck, smetar ner sig; den fridsammas!e u I vägen för er, om ni får fatt en tjuf, alltid att låta honom visa hvad han är fö en karl och stjäla sig ifrån er.? ?Skulle?, slutar den präktiga instruktö Iren, ?någon sak af vigt passera, så sög mi Itill. Icke heller skall jag uppenbara hva lefter lag och författning hemligt hållas bö: kom ihåg det, och så god natt.? Borgmästaren i Upsala skulle icke på ei trefligare sätt kunnat undervisa sin poli om dess skyldigheter. Riksens ständers sednast församlade revi sorers resgeräkningar -ha fratnkallat någr roliga anmärkningar. Dessa herrar synas med undantag af deibufvudstaden bosatta samtoch synnerligen ha varit bekajad med både jernväg8och vattuskräck, oci visserligen icke utan skäl, när man hö hvilka äfventyr som dagligdags passera och hvilka fullkomligt bekräfta den gaml anmärkningen att dethänder flera olycko till lands och vatten än i hela den öfrig: verlden. Sednast en dag i veckan näs före den sista gick en af de ångslupar, son besörja den dagliga trafiken mellan Riddar holmen och Kungsholmen, midt på blankt förmiddagen, med fara att kantra, öfver et nära inloppet till Riddarholmskanalen belä get grund, hvars tillvaro ängslupsbefälhaf varen icke anade sedan den på det farlige stället utsatta pricken blifvit af ett segland fartyg förstörd. Ångslupen slapp lyckligt vis ifrån det vådliga tillbudet utan vidar skada än någon skamfilning i botten; värr hade saken tvifvelsutan aflvpit ifall kapte nen gått i dimma och dervid stött på til exempel ångfarityget Skåne, såsom de hände det danska åvgfartyget Cimbria hörom. året, och hvilken sammanstötning erhålli en By belysning genom en af Skånes ad. vokat, hr häradshöfding Beckman, i dessa dagar utgifven broschyr. Utgående från den satsen, att menniskar genom användandet af sitt förnuft bör skilja sig från djuren, har hr B. i nämnde broschyr för allmänheten framlagt resultaterna af de iakttagelser om ljuset och dimman, till hvilka ban blifvit föranledd af rättegången angående ångfartygen Cimbrias och Skånes sammanstötning och på grund hvar. af hr B. hos K. M:t begärde att vinna resring i högsta domstolens dom i målet samt att vetenskapsakademiens yttreni1e i ämnet måtte infordras. Då denna begäran afslogs vände sig hr B. med afseende på ämnets vigt till vetenskapsakademien direkte med en anhållan om dess utlåtande, och hvilket utlåtande, efter remiss afgifvet af generalen friherrs Wrede och professor Edlund, till ella deiar bekräftar hr Beckmans ljusoch dimteori. Här se vi då ett nytt exempel på alt skråtvång och mästerprof icke äro någon garanti för vetenskepernas och yrkenas framtskridande. Liksom en jurist i detta fall remlögger ett vigtigt bidrag till Jjuslärav, som afldeles icke tillhör hans fack, efter hvad men finner af högsta domstolens af slag på hr B:sresningsansökan, så uppfanns kokopp-ympningen ej af en läkare uten af en qvacksalverska; logaritmerna upptäckte en prest; luftballongen hade en papperafabrikant till uppfinnsre; luftpumpen uppfanns ef en borgmästart, Otto von Guericke; det bästa sjöuret af en timmerman, icke af en urmakare; Arkwright, epinnmaskinenps upp: linnare, var barberare och alldeles oerfaren i mekanik; Herschel, hvilken astronomien har att tacka för de största uppfinningar, var ingen lärd åstronom, utan musikus vid ett hannoveranskt regemente; fosforn upptäckte en köpman Brand i Hamburg; de första riktiga åsigterna om kometerna hade en prest vid namn Dörfet i Plauen, hvilken ej var astronom till facket; Fulton, ångfartygens uppfinnare, var lärling hos en guldsmed och derefter hos en målare samt öfvergick först sedermera till mekaniken, Äfven James Watt var nästan helt och hållet autodidakt; Stephenson, som byggde det första lokomotivet, var grnfarbetare, och som vi veta var det en munk, och icke nåson generallälttygmästare, som uppfann kruet. Kurry.

7 november 1866, sida 3

Thumbnail