Aftonbladet – 7 november 1866, sida 3

Krönika. fnnebåll: De svcoska satoroslieroa. — Tjenstehjonsflyttningen. — Utvägar för riksbypotekslånet — Våldsbragderna i Upsa!a. — Sbaksjearisk insiruktioa för civil nattberakning. — Riesens ständrs revisorera resrräkniogar. — Man hör Adrig omtalas annat än olyckor. — En ångslup som stöter på grond vid inloppet till Riddarholmskavalen. — Skåne och Cimbria. — Häradsböfding Beckmans isktiagelser em ljoset. — Uppfinningar af icke-fackmäs De svenska saturnalierna äro firade, tjenstehbjonsByttningen har försiggått. Under åtta dagar ha alla afförer legat nere, altz penslar förblifvit i hvila, alla pia stått igenslagna; den enda konst som ia kats har varit matlagningen, ehuru biott vill yttersta husbehof och i allmänhent mycket ovana händer. Den gamla jungtw lemnvar nemligen :erna tjensten redan den 24, sedan hon sagt sitt herrskap sanningen och vederbörligen förehållit dem deras fel och brister, och den nya jungfrun inträder sällan i sioa funktioner före den 28, ibland dröjer det till oeh med till den 29 eller 30 innan hon hvilat ut från sina gamla mödor och rustat sig till för de pya som vänta henne; hon måste se ?Coriolanus? på stora operan, ?Den sköna Helena? på dramatiskam och ?Andersson, Pettersson och Lundström? på söder, ett par baler får hon också lof att bivista, i fall hon icke tilshör de yttersta dagarnes heliga, då hon under flyttningsdagarne med fördubblad ifver sköter sin andakt, ömsom bedjande för sin egen. fattiga själ, ömsom läsande öfver sitt förra husbondtolk. Och emellertid måste herrni huset bära upp ved och vatten, frun stå i spiseln och lega maten och mamsellerna bädda upp sängarne och städa rummen ! Det der är nu för tillfället lyckligen öfverstökadt och snart glömdt för förberedelserna till den annalkande julen; men den 24 nästkommande April börjer samma nöje ånyo. Jag nämnde förberedelserna till julen, och vi hoppas väl något hvar att dessa skola bli storartade denna gången, då det i dessa dagar utfallna rikshypotekslänet naturligen väckt tonken på behöfligheten af något slörre våningar än dem, till hvilka så många baitre fomiljer de här sista bedröfliga åren svt sig inskränkta, samt på nödvändighetvn ott förse sig med nya möblemanger, serviser etc. Men för hvad bufvndstaden an-år har, utom de höga parkettpriserna, hvarmed kongl. tecterdirektionen, alla klena scetier till trots, fortfärende håller fint i, s de sista dagarne yppat sig en viss oro att hela den del af nikshypotekslånet som kar komma att på vår kommun sig belöpa skall uppslukas af den, jag bade så när sagt rysligt? tillämnade jättekonserten iindustripalatset. Det framhölls, då jernvägsanläggningarne här i: landet först voro på tal, hurusom jernvägarne skulle tillföra oss Zsöderns kultur? ; men den lärda staden vid Fyris tyckes samtidigt med jernvägen ha fått sig alla Italiens röfvare på halsen. Hvarje dag medför underrättelser om nya våldsbragder. Man kan finna det besynnerligt att de öfverfallnas och rånades rop icke väcka någon uppmärksamhet hos andra utevandrande eller i grannskapet boende personer och framkalla den hjelp som på ett så bevekligt sätt påfordras; men hvar och en som känner Upsala-lifvet vet att nattligt oväsen, skrik och gatubuller i alla lider varit någonting så vanligt derstädes, att man aldrig brukat fästa sig dervid, och se der hvarför Upsala borgare sofva så lugnt på sitt öra medan menniskor mördas utanför deras dörrar och fönster och hvarför patrullen vandrar sin gata fram så trankilt som om den hade erhållit siva instruktioner af den hederliga konstapel Nypon i Shakspeares Mycket väsen för ingenting?. Så härlyda hans föreskrifter: På orderna står att ni skall ta i behäktelse alla vagabundtmakare; det är er skyldighet att söga hvarjom och enom: halt i furstens namn !? Men?, frågar vaktkarlen, ?om han pu inte vill göra halt?? Då skall ni inte fråga efter honom, utan låta hos om springa; och så skall ni genast ropa vakten samman och tacka Gud att ni blifvit den kanaljen qvitt. — Buller på gatorna får ni iete göra, ty att prata och konvalsera på vakt är högst tolerabelt och tåls abslut inte.? Nej, säger vaktkarlen, Pförr ska vi sofva än prata; vi känner nog instraktion för vakten, vi.? Bra segdt! Ni talar som en gammal trankil vaktkarl. Int beller kan jag se hyad det är för ondt i a4t sofva; akta er bara att man inte stjäl ifrån er edra kors: gevär. — Och så skull ni gå på alla krogsr och säga till dem som äro plakata att de skola gå hem och lägga sig.? Men om de inte vill det?? Då får ni låta dem sitta der tills de bli vyktra igen, och om de då inte svara er dess redigare, få kan ni säga dem: godt folk, jag trodde ni var det ni inte är.? ?Godt, herre.? 7Om ni möter en tjuf, så kan ni å embetets vägnar misstänka honom för att icke vara en hederlig karl; och hvad rådant der folk beträffar, ser ni, ju mindre ni ger er i slanger med dem, desto honettsre är det. mit barn fr Av RR 0 Ok SÄTTA AamA Ar