Aftonbladet – 7 november 1866, sida 2

städes mr Motley inbjudit till ett besök detta land, der alltså den vanli yankee entusiasmen, denna gången väl berättigad ej kommer att svika. Det förljudes att Te gethoff. blifvit: af Persano äberopad son vittne. och verkligen lofvat aflägga sitt vilt nesmål fastän skriftligen. I öfrigt bar ?seg raren vid Lissa?, enligt hvad. ofta sker detta oförklarliga land, erhållit sin belöning genom att till förmän för en erkehertig — sättas på indragningsstat. Om en regering, som straffar sina lyck liga-och skonar eller framhål.er sina olyck liga, för att ej säga felaktiga, fältherrar kan man ej säga, att den blifvit vis a olyckan. På branten af en afgrund böi den åtminstone veta att begagna de utvä gar, till hvilka både omtanka och billighe redan länge manat. Dessvärre synes ännv stå dermed långt inne, särdeles hvad Un gern beträffar, som förespeglas att bekom. ma sin landtdag, ehuru den ?med afseende på koleran? tillsvidare är uppskjuten. Dö sjukdomen ej är värre der än annorstädes, tycker. man sig i detta ajournerande för. märka brist på god vilja. Ungern fordra sin rätt oafkortad och fortfar i annat fall med sitt passiva motstånd. Begreppet för fattning synes hos detta folk vara vordet till kött och blod. På papperet utplånadt, kan det dock ej borttagas ur detta folks medvetande med mindre än dess pulsslag på samma gång afstanna. Ett konstitutionelt och derigenom kraftigt Ungern vore båtande för sig sjelf. och för kejsardömet. Hoppas regeringen, säger ett wienerblad, att genom yttringar från delegationerna utöfva en tryckning på landtdagen, vore det att storligen missräkna sig, ty denna lyssnar blott till stämman af en kung, som ställer sig på författningsenlig grund, men sfvisar hvarje cechiskt, polskt eller tyskt inflytende, äfven då dess egen regering gör sig till organ för detsamma. Ettparlament, som sjelft vet att försvara sin konstitutionelia rätt och ej är sammansatt af mening.lösa medhållare af den bestående ministåren, men ur hvars liberala flertal regeringens män utgå, de der liksom i England ej kunna regera utan stöd af husets majoritet, är det enda, hvarigenom Unger :s rätt kan hållas hög och helig, och som skulle kunna komma riksdelarne att rätt fatta vig: ten af-sammanhållighet.? Se der ofta upprepade, men af dem som vederbör än ej praktiskt medgifna saonin: gar! Ett rykte, i början starkt betvifladt, vinner allt mera fasthet och vi skulle storligen misstaga oss om det ej vid dettas framkomst redan vore ett faktum, nemligen. att von Beust kommer att emottaga österrikiska utrikesportföljen, hvilket troligen skulle medföra den impopuläre och ensidige Belcredis afgång och på samma gång ingripande personalförändringar i regeringskretsarne. Hvad som talar för den bekante sachsiske statsmannen är hans kärlek till den konstitutionella principen (?) och hans hat till konkordatets bestämmelser. Det blefve också den första protestant, som någonsin innehaft detta embete. .-Men-då enahanda åsigter sedan åratal hysas af mången insigtsfull österrikare, så frågar man: hvarför icke en infödd? Mot honom talar deremot, att i det ögonblick hvila som bäst är af nöden, en handske härigenom kastas åt det segerrika Preussen. Hr v. Beust lärer, eget nog, egentligen blifvit,.såsom ansedd omöjlig. föreslagen af det parti, som till v. Hiibners förmån. velat rubba grefve Mensdorffs ställning. Hvad den sistnämnde beträffar, lärer han dock utan: afsaknad lemna en plats, hvars tunga pligter han, huru än om sättet för deras uppfyllande må dömas, endast öfvertagits af uppoffrande tillgifvenhet för sin monark, och med tillfredsställelse återgå till sin ursprungliga militära verksamhet. Finansportföljen skulle, menar man, ehuru med mindre grad af sannolikhet, öfvertagas f holländaren van Bosse, hvars faktiska ankomst till Wiea emellertid har till ändamål att reda affärerna för åtskilliga till följd if den österrikiska penningmarkuadens tillstånd kom; rometterade holländska bandels1U8.