Aftonbladet – 3 november 1866, sida 2

befinnas bristfällig; åt dem, som kommit längre i räkning, skall man dessutom särskildt meddela undervisning i geometri och bokstafsräkning; 7) Sång användes mellan lärotimmarne såsom förströelse.? Det förtjenar anmärkas, att äfven statshushållningslära (politisk ekonomi) har en plats bland läroämnena, enligt hvad jag finner i en årsberättelse från en af de största högskolorna, Hindholms. Sammastädes meddelar en i djurläkekonsten kunnig man i trakten undervisning ?om hästen och dess behandling i friskt och sjukt tillstånd?, samt en lärjunge? i gymnastik. Det är allt erkännande värdt, att man på detta sätt förstår att draga nytta af älla de goda krafter, som finnas i närheten. Jag vill nu nämna de folkhögskolor, hvilkas tillvaro det varit mig möjligt att uppspåra, i det jag ordnar dem amtsvis och tillika vid namnet antyder hvilka ega en från den vanliga mera afvikande prägel. Köbenhavns amt. 2) 1) Den Kgl. Veteriner og Landbohöjskole (i Frederiksbergs socken). Härom finnes en intressant beskrifning af H. Bendz i?Folkeli kalender for Danmark 18597, 2. Grundtvigs höjskole på Marielyst (blott en fjerdedels mil från Köbenhavns Ostereller Nörrebro). 3. Höjskolen i Greve (öppnas den 1 Nov. d. å. af skalden Chr. Riehardt). Frederiksborg amt. Den Classenska höjskolen på Fredriks verk. 5. Hek. i Usseröd vid Hörsholm. Holbek amt. 6. Valekilde hsk. Sorö amt. 7) Hindholm hsk. Af ?den hindholmske forening? utgifves en särdeles läsvärd månadsskrift, ?Hindholm?, som för 1 rbdr danskt pr år kan beställas hos bokhandlaren Schönberg i Köbenhavn (Kronprindsensgade, 2). Prestö amt. 8. Bågö hsk. (tillika sjömansskola). 9. Tjörnemark hek. (skall flyttas till en närliggande by, likaledes på Mön). Föreståndaren, hr Frede Bojsen, utgifver i förening med sin bror, föreståndaren för Gedveds hsk., Nordisk Tidskrift for Folkeskolen?. Odense amt. 10. Det teoretiske landveesensinstitut i Odense. 11. Hsk. i Hjallese (förut i Dalby). 12. Lumby hsk. 13. Kavslunde hsk. Svenborg amt. 14. Ryslinge hek. Mariebo amt. 15. Den Classenske agerbrugsskole på Nesgård (på Polsin Iborg amt. 16. Fjellerad hsk. Hjörrings amt. 17. Smidstrup hsk. Tkisted amt. 18. Galtrup hsk. (på Mors). Viborgs amt. 19: Oddense hr rhus amt. 20. Viby hek. (strax söder om Århus). 21. Saksild hsk. Randers amt. 22. Agerdyrknings-lereanstalten på Skårupgård (i närheten af Århus). 23. Nimtofte hek. 24. Gerlev hsk. , Skanderborg amt. A 25. Gedved hsk. (förenad med ett friseminarium). Ringköbing amt. 26. Staby hek. 27. Tarm hek. Vejle amt. 28. Uldum hsk. 29. Sögård hsk. (inrättad af danske godsegare invid sydgränsen efter freden 10v4). Ribe amt. 30. Askov hek. (hitflyttad frän Rödding i Sönderjylland efter freden 1564). (Tyvärr är ofvanstående Jista ej fullständig; för ögonblicket finnes ytterligare minst 23 33). Hur värk lärjungar åtnjuta undervisning vid ofvannämnda folkhögskolor under innevarande vinterhalfår, är mig Omöjligt att uppgifva. De sednaste upplysningar härom jag kunnat finna, förskrifva sig från vintern 1858—1859, då antalet var 422, fördelade på 15 eller, om ?Veter. og Landbohsk.? frånräknas, 308 fördelade på 14 skolor; men det är antagligt att, medan skolornas antal mer än fördubblats under de sista ätta åren, förhållandet varit detsamma med lärjungarnes, och man misstager sig näppeligen mycket, om man i meteltal räknar 30 på hvarje skola. Redan 1855—1856 hade Hindholm 42, Rödding 33 och Uldum 31, samt ingen under 16. Dessa folkhögskolors historia bevisar på det mest slående sätt, huru frihet och upplysning gå hand i hand. Först samtidigt med ständerförfattningen af den 28 Maj 1831 visade sig de första bemödandena att skaffa landallmogen en något fullständigare bildning. År 1834 öppnades på Frysendal den landveesenskole, som sedermera flyttats till Skårupgård ; 1844 stiftades Rödding hsk. i Sönderjylland, isynnerhet genom den högtförtjente Kr. Flors sträfvanden. Men näppeligen äro flere än 3 af de nuvarande några och trettio grundlagda innan den sanna frihetssolen gick upp öfver Danmark den 5 Juni 1849. Kan något starkare bevis tänkas för hennes strålars makt! Det är min uppriktiga önskan att den frihetssol, som rann upp öfver Sverge den 22 Juvi detta år, måtte framkalla liknande upplysningens plantor rundt om i landet. Sverges rike män, som så ofta utmärkt sig genom välgörevhet, skola säkerligen ej häri stå tillbaka för Danmarks godsegare, som redati föregått med sitt föredöme. För de första sträfvandena i denna riktning har man för öfrigt att tacka det ?kgl. landhusholdningsselskab? och sedermera det Classenske fideikommis? samt den 4Vestjydske forening for folkeoplysning? och det Fynske patriotiske Selskab, Många enskilda män, rika dels på kunskaper, dels på enningar, ha åt denna gren af folkupplysningen offrat sin lefnads arbete och derigenom rest sig ett oförgängligt minnesmärke i efterverldens hjertan. Ja, till och med alldeles obemedlade ha ej tillbakahållit sin skärf, uten sannat det gamla ordet, att många bäckar små göra en stor å. Sålunda visar en årsberättelse från Hindholm af 1865, att denna skola endast under år 1865 från Sjeland och Mön i milda gåfvor mottagit rbdr 50 sk., hvaraf blott den största, 4 rbdr, är från en landboforening, de näststörsta, 3 rbdr, från gårdmän och de minsta, 8 sk., från husmän. Flerestädes har en socken elier ett härad sjelf gjort första steget till upprättande af en folkhögskola. Så lifligt känner redan sjelfva betolkningen de gagneliga verkningarne. Ett skär skall jag likväl utpeka, hvarpå den svenska välgörenhetens bemödande lätt 2) Blågårds friseminarium på Köbenhavns Nörrebro har också till en del, särdeles under vinterhalfåret. vräseln af en vanlig folkhögskola.