Aftonbladet – 3 november 1866, sida 2

all var unga Iirinets ratta Druk. Jag sva li rade, att jag gerna ville försöka skrifva nå-1 sot som kunde väcka mina kära, svenska ränders uppmärksamhet för en så vigtigi sak, hvilken tvifvelsutan framför något anl; nat medel måste anses egnad attstödja och 4 jeda äfven det pånyttfödda svenska samhällsskicket. j Emellertid känner jag lifligt svagheten hos detta mitt arbete, till hvilket jag ofta med i4 stor möda samlat ett material, som jag dock 2) vågar anse för fullt tillförlitligt. Icke iesto mindre torde följande framställning unna tillfredsställa det hufvudsakliga be-( nofvet: att nemligen gifva edra ärade Jä-li are en föreställning? om de danska folk1 nögskolorna. Ingen svensk, hvilkens hjerta klappar , varmt för sann upplysning och sann frihet, e ingen sådan borde, när han besöker Danmark, underlåta att titta in i en af desså li, högskolor. Han skulle derigenom få ett samnäre intryck af deras väsende, än den utförligaste skildring förmår meddela. Medj: hjertlighet skulle föreståndaren och lärarne bjuda honom välkommen, ja äfven lärjunSwrne skulle mottaga honom med glädje. mellan de sednare och de förre råder nemligen ett helt annat förhållande; än man föreställer sig, när man är van att besöka l( endast statsskolor. Läraren uppträder snaräre såsom lärjungarnes äldre bror än som lc deras stränge mästare. Frivilligt inträda del. ju i skolan, ledda endast och allenöst af sann vetgirighet; derför följas ock föredragen med en i helt annan grad odelad uppmärksomhet, än i tvångsskolor, och denna uppmärksamhet återverkar i sin ordning på 1 lärarens ifver och lust att meddela. söm f oftast är här ej fråga om att aflägga nägot le er med på förhand uppställda fordringar, , varvid man skulle redogöra för ett mini-; mum af insigter. Derför märker man ej heller något af detta för lärare och lärjungar lika tryckande: ?dw skall?, hvilket öfta( tyckes sväfva som ett svärd öfver statsskolornas hufvud. Deremot plägar föreständaren, innan lärjungarne lemna skolan, inbjuda hennes gynnare att öfvervara en uppvisning — ifall man, med norrmännen, vill kalla det så — då lärjungarne visserligen göra muntligen reda för hvad de inhemtat, men, likväl -hufvudsakliga vigten tillmätes; de framlagda skriftliga uppsateerna i modersmålet och andra läroämnen; och då man kan undersöka dessa från början till slut, får man följaktligen ett vida sannare intryck af lärjungarnes framåtskridande, än ett rätt och slätt förhör skulle kunna meddela. Jag har med förundran sett kartritningar med vidfogade beräkningar af ytinnehället, som lärjungen uppmätt ett balft år efter sitt utträde ur folkskolan med det tarfliga minimum af kunskaper, som der inhemtas. Så långt hade folkhögskolan bragt honom under loppet af 4 till 5 månader, och det på köpet om vintern. Ien jylländsk la folkhögskola fingo de afgående lärjungarne en oväntad inkomst, i det att flere närvaradde -landsmän af dem köpte några vackert utförda tabeller öfver våra födoämnen, der dessas olika beståndsdelar, närande innehåll, fettämne o. 8. v., efter procentförhällandet var åskådliggjordt med färger. De betaltes med 2 rdr danskt stycket och hänga nu såsom taflor i glas och ram i mången menig an stuga — och säkerligen ej blot til lyst?. För att tillmötesgå edra läsares möjliga önskan, att en sådan högskolas ändamål måtte något närmare framställas, skall jag tillåta mig att afskrifva följande ur Bestemmelser for folkehöjskolen i Gedved ved Horsens, hvarvid jag en gång för alla an-! märker, att det öfver hela landet ej finns : någon genomgripande olikhet mellan dessa skolors inrättning på ena och på andra stället, äfven när ett-skollärareseminarium, en sjömansskola eller dylikt är förenädt med en folkhögskola: . ?1. Skolans syftemål är att utbredagallmän bildning och upplysning; derigenom vill hon väcka kärlek till fäderneslandet, lif och ädel verksamhetslust hos den unge och vägleda honom i allt, som angår landtmannens verksamhet såsom dansk medborgare och förståndig åkerbrukare. 2. Tillträde till skolundervisnisgen har hvarje sedlig ung man, som är konfirmerad eller utskrifven ur folkekolan — dock helst under åldern från 47 till 26 år1). Skol halfåret börjär hvarje 1 November och slutas i Mej, hvaremot om sommaren endast medeselas undervisning för sådana yngre pessoner, som ämna sig till seminariet. Undervisningen meddelas af 3 eller 4 lärare. 3. Undervisningsämnena äro: 1) Modersmålet, till lefvande bruk af ordet, muntligt och skriftligt, så att lärjungen blir medveten om den ande, hvaraf det besjälas, och som genom dess goda skriftställare blir en källa till glädje och upplysning i hvarje menniskas framtid; derjemte lägges synnerlig vigt på, attlärjungen lärer eig att skriftligen framställa sina tankar; 2) Fäderneslandets historia och geografi föredrages och inläres i det omfång, som behöfves för den unges andliga utveckling, för att väcka hans kärlek till vårt folk, upplysa honom om vår lagstiftning, våra kommunalinrättningar och hela folkliga utveckling; 3) Allmän geografi eller jordbeskrifning öfver främmande länders natur och menniskolif föredrages muntligt, och uppehåller man sig isynnerhet vid sådana länders utseende, näringar och statsformer, hvilka på grund af hela sin ställning och sitt läge måste ha största betydelsen för oss; härvid framställas deras landtmannaförhållanden, i det de jemföras med våra egna. Vid sidan häraf meddelas öfversigter ef kyrkooch verldshistorien, och vissa afdelningar deraf behandlas fullständigare, för att väcka lust för historisk karning på egen hand ; 4) Kunskap i Naturläran meddelas och inöfvas dels efter goda läroböcker i kemi, nalurlära, åkerbruk och boskapsskötsel, dels enom. fria rodnar med hjelp ef upp: jsonde apparater oc samlingar u! naturföremål Ull förevisnings 5) Landtmäteri och nivellering läras och inöfvas vid sidan af öfningarne i ritning, hvartill fordras användning af ritstift, passare och måttstock; under hbalfårets sista månad företagas praktiska öfningar på fältet, så att lärjungen förvärfvar färdighet att upprätta karta öfver en vanlig jordlott och indela den i skiften samt att verkställa nivellering till bruk vid dräneringsoch ängvattnings-anläggningar; 6) Ehuru det vore önskligt att kunna förutsätta att alla de, som söka skolan, fått god och tillräcklig undervisning i de allmänna folkskolorna med hänsyn till läsning af tryck och skrift, skönskrifning och praktisk räkning, 1): Man kan i dessa skolor se den 33-årige sida om sida med den 14-årige. Å Ack, hvad man från markisinnans stol ör: täckte, från dessa tarfliga sandstensblock, spelande rollen af Alper, som om idegranen i vra trädgårdar skulle vilja föreställa högalpernas kolossala träd, det var visst icke