Aftonbladet – 15 oktober 1866, sida 3

tatlösa. Dertill kommer att ett stort part i de nyss annekterade länderna väntar at de sydtyska länderna skola få tillfälle at på ett eller annat sätt snta sig till Preus sen, hvarigenom hela tyska frågan skulle få en ny vändning. Preussen, som förut varit indeladt i åtte provinser, kommer numera att räkna elfva, nemligen Brandenburg, Pommern, Sachsen, Schlesien, Posen, östra och vestra Preussen. Westphalen, Rhenprovinsen samt de tre nya, Slesvig-Holstein, Hannover och Hessen. Preussiska armen blir likaledes ökad med tre nya armåkårer, af hvilka den första får sitt högqvarter i Slesvig, den andra i Hannover och den tredje i Kassel. Preussen har tjugonio fästningar utom dem det erhållit med Slesvig; af dessa äro flera af första rangen, såsom Stettin, Köln, Danzig, Magdeburg, Posen, Coblentz, Ehrenbreitstein och Königsberg. Hvarje armåkår består i krigstid af ungefär 48,000 man reguliera trupper, 16,000 man landtvärn af första samt 16,000 dito af andra uppbudet, hvilket för de elfva kårerna ger en summa af 836,000 man utom 52,000 man reservtrupper, eller inalles 888,000 man. Lägges härtill 12:te och 13:de armekårerna från nordtyska förbundet, så har konungen af Preussen till sin disposition en million soldater. ITALIEN. De österrikiska trupperna ha nu fullstänligt utrymt fästningarne Peschiera och Manua. I Verona har ordningen blifvit återställd. Som i dag, den 15, skulle italienka trupper rycka in i Venedig. Folkomröstningen lär komma att företagas den 21. 4 NORD-AMERIKA. Jäsningen i Förenta Staterna fortfar, och le amerikanska tidningarne innehålla dealjerade skildringar af den fortsatta agitaionen. Den stora militärsammankomsten i Newyork, der general Dix presiderade, ramkallade hastigt en motdemonstration, i let ett annat meeting af soldater och maroser sammanträdde i Pittsburg och uttaade sig till förmån för de radikala. Preidentens sista resa synes ha drifvit demontrationsfebern till det yttersta. Fenierna öka draga fördel af dessa inre konflikter, det de endast vilja gifva sina röster till let parti, som ämnar tåla och beskydda. leras agitationer. De tvenne stora om väl-. let kämpande partierna i Förenta Staterna ro sålunda starkt frestade att söka hjelp os denna fraktion, som råder öfver 700,000 öster. Fenierna begagna förhållandena på ta möjliga sätt, organisera sig och söka i sitt inflytande gällande hos unionsreeringen, och i Kanada hyser man starka arhågor för ett nytt infall af fenierna, vilket kabinettet i Washington denna gång ntages komma att skänka ett moraliskt, m också icke materielt understöd.