Aftonbladet – 13 oktober 1866, sida 3

Krönika. Innehåll: Expositionens afslutande. — När allt är allt så är allt allt. — Hvad yi emellertid, ba i behåll. — Ögonblickets vådor. — En antaglig garanti för Sverges iakttagande af sträng neutralitet under alla om ständigheter. — F. A. Dahlerens ,Anteckningar om Stockholms teatrar.. — Ålders-uppgiftersjförbatligbet -— Scatistiska frågor. — Eu parisiskt teaterköntrakt. Sedan Prospero i Shakspeares?Storm? en stund njutit af sina älsklingars Ferdinands och Mirandas förvåning öfver det underbara skådespel hans trollkonst framkallat för dem, skingrar han med ett ?brytupp-— nu slut!? deihans feeriuppfrädande aktörerna, hviika ögonblickligt upplösa sig i ether. ?Så? — säger han. —, Så skola stolta slott, skyhöga torn Och tempelhvalf. ja sjelfva detta jordklot, Med allt hvad deri är, en gång försvinna Och liksom denna väsenlösa hägring Ej lemnä efter sig det minsta spår. Af samma tyg, som drömmar göras af, Vi äro gjorda, och vått korta lif Omfamnas af en sömn. Denna verläsberömda anmärkning fihnet sin närmaste tillämpning på deni början al veckan afslutade expösitionen. Det är slit, det förtrollande skådespelet af den unga nördiska industriens jubelfest; det stolta skeppet på Carl den trettöides torg har strukit flagg, den dyrbårå laddningen börtföres, pyramiderna, templen öch Kioskerna falk, de turkiska tälten nedtagas, fontänerna spela ej mer! Der det fredliga arbetet ock konst fliten nyss hade upprest sina tröföer sköla de gula höstbladen yra omkring öfver den snart afröjda platsen, inom kort åter förvandlad till en sändöken, och af det stolta palatset icke qvarstå sten på sten, nej icke så mycket som en plänka eller spjela en gång. När allt är allt; så är allt allt; Dock nej, denna. djupsinniga tanke liknar för myc ra en platthet för att jag skulle vilja underskrifva den. Alt är icke slut med expositionen. Dess skatter af erfarenheter och hågkomster ega vi alitidii behålk Och är redan det en; reel vinst ef utställningen, att de fyra nationerna genom densamma Ilärt känna sm styrka (och äfven sin svaghet) R de olika fält, afbvilkas beerbetande vi är sägo frukterna. För öfrigt har expositionen, jemte den allmänna täflan om att utmärka sig och hvarvid för målets vinnande inga uppoffringar ansetts för stora, företett drag, -som verkligen kunna kallas sublima; Våra svenska fabrikanter, som i de franska hanvdelstraktaterna sågo sin säkra ruin, ha sålunda getom det värdiga sätt, hvarpå de vid detta tillfälle uppträdt, gifvit verlden ett industrielt motstycke till det upplyftande politiska skådespelet af Pultavaslegets firande af 093 evenskar för några år sedan. Man låter oss förstå att vi litet längre fram. i tiden kunna få anledning att fira flera sådana fester som den sistnämnda; man frambåller nemligen såsom något alls icke osannolikt, att under vissa eventualiteter ett extraordinärt ryskt sändebud en vacker dag skulle kunna med eller utan paletå infinna sig i Stockholm med en begäran om vissa materiella garantier för vårt iakttagande af sträng neutralitet, och hvilka garantier exempelvis skulle bestå i Gotlands och Carlskronas besättande af ryssarne. Men Herre Gud, vi ha ju generalfälttygmästaren baron Wrede! Han måtte väl, med sitt sätt att sörja för Sverges fortfarande vapenlöshet, erbjuda den bästa garanti för vår neutralitet. Förra veckan var det parketten som var orolig, i närvarande ögonblick råder stor ängelan inom teatern, icke i anlednicg af det stränga förbudet för skådespelarne att uppehålla sig i kulisserna, då de; icke äro tjenstgörande, ty de dagar äro långt för detta förbi då lifvet mellan kulisserna egde någon retelse; emellertid ha vi hört att en af våra äldre skådespelerskor, den präktiga gumman X. häromaftonen blef bortvisad från nämnda förbjudna område, men hvarvid hon, såsom alltid säker i repliken, och med anspelniog på den wallenbergska polis: regimens skiogringsmetod, frågade: är här någon battong med?? Men teaterns ängslan gäller för ögonblicket 1cke det tyranni hvår