Aftonbladet – 13 oktober 1866, sida 3

men säkerligen. mindre emot utlandet är mot landet sjelf. På landets russificering irbetas det med all kraft, men tyskarne nvilka såsom förut gynnas, lida dock icke häraf. Vid invigningen af den högre tyske skolan förklarades det officielt, att den ty ska ungdomen nu kan utbilda sig sjelfstän ligt efter nationalitet och trosbekännelse då hon icke längre hindras genom polsk och klerikalt inflytande. Öfvergång. frår den katolska till den grekiska kyrkan ske fortfarande i stor skala. Iafseende på hvac som berättas i många tidningar om att re ande, som ankomma till Polen, chikanera: fo de ryska myndigheferns må anmärkas. uttidetia icke alltid förhåller sig så: det ä ;ndäst polackar, hvilka komma från stor iertigdömet Posen, och: resande från Frank ike och Schweiz, som behandlas så, eme lan man alltid är benägen att betrakta den åsöm revolutionära agenter.? MEXIKO. Det förhåller sig med underrättelserna rån Mexiko. ungefär söm med telegram. nerna från Kreta; de äro så motsägande, utt man slutligen blir tvungen att mottaga lt med största varsamhet. Underde sed vaste fjorton degarne ha alla underrättelser örande Mexiko, isynnerhet de som tagi gen öfver Newyork, varit fulla af beättelser. om juaristernes framsteg. Nu der: mot kommer med ens en direkt depesch ör den 27 December från kejsar Maximiian till hans representant i Paris, hvarufi let försäkras, att den nya ministören är de. initivt konstituerad och förhållandet till ransmännen alldeles förträffligt, och at! kejsaren alldeles icke har för afsigt att lema landet, En korrespondent till Indep. Belge förklarar, att kejsar Maximilians af. igt är, att koncentrera sin verksamhet på Jen mexikanska högslätten i midten af ri Kring högslätten skall man upprätta tyskter, som äro tillräckligt starka fö utt hindra att de afskäras från H.arandra, och alla skola destå i förbindelse med huf. rudstaden medelst militärvägar. På desso vägar hade franska ingeniörerna redan er id bortåt arbetat med stor ifver. Man be. sagnar härtill en stor mängd civila arbeare för alt hastigt kunna fullborda detta verk, hvarigenom kejsaren hoppas kunne pibehålla sitt välde och sedan under raers ;ynhsamma förhållanden kuhna sätta sig besittning af den terrain, som han för ögönolicket nödgas att öfverlemna åt sina motståndare. Han hoppas på det inflytande, om den under hans spira herrskande ord: ningen och tryggheten! skola utöfra på de flägsnare provinserna och räknar äfven på len oenighet, som råder bland hans fienler. Möjligt är äfven, att han väntar störa evolutioner i Förenta Staterna, hyarige: iom amerikanarne. skola: få nog med: at! köta sina egna om ör så att de li tvungna att lemoa Juarez och hans än längare åt sig sjellva, hvilket skulle ha till öljd att Maximilian åter kunde besätta alla srönsprovinserna. Denna plan synes. gan: ka klok; och kejsar Maximilien skall un: ler sådätia förhållanden alltid ha visat fast: et och konseqvens, hvilka egenskaper fransnännen hittills velat bestrida honom.