Aftonbladet – 11 oktober 1866, sida 3

n na, emedan de på 5 rdr hafva en gravyr, sor r är alldeles olika med dem på 10. —— LL II — Göteborgs pantlåneinrättning. Tionde års dagen af denna anstalts öppnande inträffade för liden söndag. Inrättningens verksamhet har va rit ganska Vidsträckt. Också har det belopp som under de förflutna tio åren utlånats, uppgåt -I till den betydliga summan af 1,570,493 rdr, fö hvilka panter till ett antal af 224,252 st. blifvi . lemnade. Under samma tid hafva 204,389 st panter blifvit infriade med 1,433,176 rdr. Aj panter hafva 10,134 blifvit försålda å auktior för ett sammanlagdt belopp af 64,389 rdr. —K— El Årets prisskjutningar. Den af öfverbefälhafvaren för Luleå skarpskytteförening till Micheels-lördagen utlysta målskjutning å den nyI röjda banan vid Rotviken var besökt af omkring 1100 skyttar. Pris vunnos af följande personer ; och i följande ordning: Ett skarpskyttegevär af Nils August Blomqvist från Sunderbyn för uppnådda 21 points (7, 7, 7,), 10 rår rmt af J. O. I Enqvist från Afvan för 20 points (8,.5, 7,), 5 rdr rmt af Nils Petter Åström från Ängesbyn (efter omskjutning med den föregående) för 20 points (7, 5, 8), 5 rdr rmt af Lars Petter Larsson från Sunderbyn för 19 points (9, 1,9,), 2 rdr rmt af Olof August Johansson från Sunderbyn för 18 points (7, 9, 2,) samt 2 rdr rmt af Johan Nilsson från Sunderbyn för uppnådda 17 points (2, 7, 8). Märkas bör attskjutningen skedde (i tre omgångar) på 10-ringad tafla. Kårens ordförande, landshöfdingen, bivistade en stund täflingsskjutningen. Resultatet af skjutningen var på det hela tillfredsställande. 252 skott lossades, 559 utgjorde de uppnådda points sammanräknade ; således i medeltal ungefär 2!s points för hvarje skott. Som man ser, voro af de 6 pristagarne 4 från Sunderbyn : något att noga märka, enär Sunderbyns skarpskyttar uppoffrat vida mera tid på skjutöfningar, än någon annan afdelning af kåren. (N. K.) —— — Amerikanska tjufvar. Polisen i Europas hufvudstäder har för närvarande sin uppmärksamhet i hög grad fästad på tre amerikanska spetsbofvar, hvilka uppgifvas vara 22, 35 och 79 år gamla, öfverallt uppträda med stor elegans och alltid taga in i de förnämsta hotellen. I Amerika ha de begått en stor silfverstöld och derefter i London stulit en stor mängd ur. Sedermera ha de uppträdt i Geneve, der de plun drade en juvelerare på pretiosa till flera tusen guldens värde. Nyligen ha de varit i Frankfurt am Main, der de stulit för 21,000 gulden briljanter. De infunno sig hos juveleraren för att få en briljant, som skulle infattas i en af dem medförd ring. De utvalde en sten och gåfvojuveleraren ringen, med anmodan att infatta den; men under tiden hade de förstått oförmärkt lägga sig till briljanter till ofvannämnda belopp. Sedermera befanns det, att ringen tillhörde dei Gentve stulha sakerna. — Om penningeställningen i England yttrar Economist i en ledande artikel, att man kan glädja sig öfver, att krisen 1866 kom på vären och icke på hösten, som annars är den vanliga tiden för sådana händelser. Man bör tacka hrr Overend Gurney komp. (limited) för det att de icke trasslade sig framvända till November, emedan en -psanie nu skulle vara en större olycka än i våras, af orsaker som vi här nedan skola visa. För det första är årets skörd mindre god. Den regniga väderleken har varit ogynnsam för vissa trakter och skörden är mycket skadad. Ehuru vi tro, att man på mänga ställen öfverskattat denna skada, återstår dock det faktum, att både i England och Frankike skörden i år är väsentligt mindre än är denna omständighet af synnerlig vigt! emedan det ansenliga förrådet af metallisk valuta, som nu finnes i franska bankens:! hvalf, till en del uppkommit genom en vinstgifvande export till utlandet af förra årets rikliga skörd. I England har ända tills nu importen af främmande spanmål varit i starkt stigande, hvilket ses af följande sammanreg öfver tillföreln: 1865. 1866. Hvete .. . 4,190,230. — 7,229,232. Korn . 1,430,463. — 1,806,910. Hare Arter ... Mais Mjöl . 1,423,460. — 1,842.771. 2? 195128. 128,361. . -801,763. —2,363.,133. . 4,170,613; — 2433:732. Tillsammans 9,323,554. 16,092,168. : Det är ganska sannolikt, att äfven u:der le återstående månaderna importen skall blifva ansenligt större än förlidet år. Om paniken hade kommit på hösten 1866, skulle den uppträdt i förening med en klen skörd, om gjort olyckan mera kännbar. Men en elslagen skörd blir icke nu en så förfärlig lycka 80.1 den fordom var. England imvorterar i allmänhet mycket födoämnen, och en plötslig eftertrågan för ett extra behof räcker icke så stor uppståndelse i verlden, om det gjorde i de tider då England unler vanliga förhållanden uteslutande. beodde af sina egna bjelpkällor. Men bomullsmarknadens ställning under n panik skulle hatva varit en ganska allvarsam sak. Till Engiand har införts . 1865. 1866. rån Förenta Staterna för....... — 650,601. 28,004,469. rån Bahamas och Bermudag....... , 1,354,736. 43,484. rån Mexiko... .. ? 2,085,012. 28.591. ? Brasilien.. ? 2,139,306. 3,618,768. ? Turkiet .... ? 768119. 509,225. Britiskalndien svs ? 7,460,795. 13.905,053. rån Egypten ... ? 7,291,8533. 6,168.031. Kina.oooonno 1,213,335. 58 258. ? Andra län( (3 SE 1,574,102. —1,233,805. Tillsammanvs t 24,534,839. 53,569,684. Economist vill icke påstå att guld kom: ner att remitteras till Amerika. Före kriset voro affärernå med Amerika ett slags ytesaffärer, hvarvid balansen de tvenne iationerna emellan u!tjemnades med den redit, som gafs åt en tredje. Englands diekta export will Amerika balanserade alrig med importen derifrån, men skilnaen uppgjordes medelst trattor på England rån Orienten och andra håll för amerirlidet års. Med hänseende till Frankrike anse mälmina 2