Aftonbladet – 6 oktober 1866, sida 2

Hon var vacker nu med en diamantlik glans i ögat och röda rosor på kinderna, framkallade af ifver och längtan. Hon;satte sig ned och uppvek Archies bref för att läsa det för hans föräldrar. Hon började ifrigt: Min älskade moder... men afbröt sig och kastade en blick öfver den skrifoa sidan samt upprepade mekaniskt: tMin älskade moder. Nåväl, Letitia?4 Jag ser ej att läsa i afton, sade Letitia, jag har en så förfärlig hufvudvärk. Jag skall springa efter Mary eller Rachel. De skola läsa brefyet bättre än jag. Och utan att vänta på svar sprang hon upp för trapporna, Rachel, sade hon och stack in hufvudet genom dörren till ett rum, der en ung dam stod framför spegeln och ordnade sitt hår, det har kommit bref från Archie och din mor vill att du skall läsa det för henne. Jag har en sådan hufvudvärk att jag ej ens kan se bokstäfverna.4 : Letitia tyckte, besynnerligt nog, att ljuset på Rachels toilettburd likt en blodtörstig fiende sken emot henne och att Rachel sjelf, den blida, vänliga Rachel, såg ut som en furie. Den unga damen, som förblef i lycklig okunnighet om detta faktum, tillkännagaf genom ett halfhögt utrop sin glädje öfver ankomsten af brodrens bref, och gick ned, sedan hon vänligt tillsagt Letitia att bada sitt hufvud med kallt vatten. Rachel läste brefvet, som lydde sålunda: Min älskade moder! Jag fruktar att du, såväl som din fer, blir missnöjd, då jag nu underrättar eder att jag sedan någon tid är gift; men då I fån se min Ethelinga, är jag viss på att I tillgifven mig. I denna förhoppning har jag ölvertalat henne att rega före mig till Glenrig och försäkrat