Aftonbladet – 4 oktober 1866, sida 2

tällningsartiklar, hvilken är lika talrik som ntressant — klädesfabrikationen — denna behämning tagen i vidsträckt bemärkelse. Om nan nu först riktar uppmärksamheten åt len svenska klädesfabrikationen — hvilken rikedom på artiklar med olika benämninsar, med olika tillverkningssätt, mönster och ärger! Med hvilken omsorg och smak äro de ej tillverkade? Huru angelägna ha ej fabrikanterna varit att tillegna sig utlandets uppfinningar och att täfla både med utlandet och med hvarandra? Se dessa kläden b. ex., som täfla med sammet i finhet och smidighet; dessa konstväfnader från den !4 tums tjocka doffeln, som närmar sig till outslitlighet, till detta lätta ylletyg, afsedt för sommarbeklädnad ; dessa korderojer, satiner, eroiser; dessa slitkläder för den stora allmänhetens behof — jemför dem alla med de uppgifna partipriserna — och man skall med förundran fråga: är det väl denna industrigren, som blifvit undergräfd, derigenom att ?skyddet? successivt afskaffats och derigenom att den lagliga konkurrensen blifvit införd? Hvad är det väl som lifvat intelligensen, som framkallat kapitaler och väckt assiciationsandan? Jo, konkurrensen. Fabrikanterna inse allt detta, och till deras poröm må det uttalas — de ha följt med sin tid. Vi erinra oss just nu en liten tilldragelse, som det må tillåtas oss att omtala: Vid en talrik församling af Tysklands klädesfabrikanter vid en Leipzigermessa 1816 klagade dessa deröfver att de icke kunde bestå under konkurrensen med Hollands klädesfabrikation. Albrecht Thier var då tillstädes. Han sade: ?Mina herrar, beklagen er icke öfver denna konkurrens, motverken den icke, såvida I ej viljen gå under. Tillegnen er Hollands arbetsskicklighet, och både er afsättning och er vinst skola ökas. Er tillverkning är redan icke så underlägsen som I påstån. Den går framåt ganska berömvärdt. Jag vill bevisa det med ett exempel. För 34 är sedan firade jag mitt bröllop. Den utmärktaste klädesfabrikanten i Tyskland försedde mig med det finaste kläde, som då kunde åstadkommas, till min brudgumsrock. Jag har gömt den sedan, och, mina herrar, klädet i densamma är så groft, att ingen af er skulle vilja begagna det till hvardagsrock.? Det är ganska säkert, att om man hos oss kunde framleta svenskt kläde, tillverkadt för 30 å 40 år sedan, och som då ansågs ganska fint, under det klädestillverkningen var skyddad genom absolut införselsförbud, så skulle det — jemfördt med de nu utställda — befinnas mycket underhaltigt. Den högt utvecklade arbetsskickligheten har numera gjort de superfina ullsoiterna, som alltid så högst betydligt fördyra fabrikatet, mindre behöfliga. Arbetsskickligheten har äfven haft en annan verkan. De dyra pelsfodren, som förr ansågos så nödvändiga i vårt klimat, ersättas nu alltmera af täta, men ändå mjuka, volouterade eller floconnerade ylleväfnader. Af dessa slag finnes en rik samling på utställningen, och bland de sistnämnda (floconneser?) vilja vi särskildt framhålla hr Wallbergs (Halmstad), hvilka äro i hög grad utmärkta. De inköptes också genast af konungen. Alla fabrikanterna hafva icke försett sina fabrikater med prisuppgifter ;imen der sådana meddelas, förefalla de i allmänhet ganska moderata. Dessa prisuppgifter afse naturligtvis partihandeln : Minutpriset mäste vara högre. Men om detaljhandlarne icke trycktes af höga hyror och en dryg lefnadskostnad, samt derjemte af det förderfliga, men nästan ounvdvikliga utborgningssystemet — eå skulle minuteringspriset kunna nedsättas betydligt. Ållt för stort utrymme skulle tagas i anspråk, om vi här ville angifva alla de ylleväfnadsfabrikanter, som lemnat utmärkta bidrag till utställningen. Att endast två fabriksfirmor i Norrköping — (der den ojemförligt största fabrikationen bedrifves) — nemligen Bergsbro och Drags-aktiebolag erhållit silfvermedaljer, hvilken utmärkelse äfven tillfallit Wallbergs fabriks aktiebolag (Slottsmöllan) vid Halmstad, torde egentli. gen icke böra antagas såsom ett bevis på dessa fabrikers absoluta öfverlägsenhet i alla grenar af ylleväfnadsindustrien, utan fast. hellre såsom ett uttryck af juryns erkänsla för de storartade och väl ordnade sortimenter som dessa fabriker utställt. Bronsmedaljen har tilldelats hr Appelberg i Norrtelje för regntäta klädenX, föröfrigt icke af utmärkt beskaffenhet. Boethius Kling för särdeles väl tillverkade korderojer. Hr C. Th. Hoffman för ett vackert sortiment af olika slags ylleväfnader. Korderojfabriksaktiebolaget för doffel och korderojer af god beskaffenhet, och Smedjeholmens aktiebolag (alla dessa i Norrköping) för en talrik utställning af väl tillverkade fabrikater. Vi äro fullt öfvertygade att ävdå flera utställare hade varit förtjenta af samma utmärkelse, och att juryn varit alltför sparsam på hedersdiplomer, hvilka endast tilldelats hrr C. T. Lundgren, F. J. Schubert, H. Schultz och J. F. Willenius — alla i Norrköping. Att Landskrona fabrik icke erhållit någon utmärkelse för sina briljanta Eugenie Imperial? och för sina gröfre kläden skulle vi vilja räkna till kategorien förbiseende?. mmm ae LR