Aftonbladet – 1 oktober 1866, sida 3

skulle i depescher till Berlinkabinettet förordat ett snart afgörande af Nordslesvigs öde. Naåmnde regeringar veta att Preussen skall genomföra de bestämmelser, som äro stadgade i fredstraktaten af den 26 Augusti. Slesvig Holsteins annexion har ännu icke blifvit genom lag bestämd. Så snart detta skett, skola också de nordslesvigska distrikterna lemnas tillfälle att yttra sig huruvida de önska bli återförenade med Danmark. Ryktenaatt konung Johan af Sachsen ämnar abdikera till förmån för sin son och bosätta sig i grannskapet af Wien, der han skulle ha köpt slottet Rodaun, motsäges på det bestämdaste af Mem. diplom., hvars Wienerkorrespondent säger sig vara bemyndigad att formelt vederlägga nämnde rykte. GREKLAND. La Presse berättar att man i Athen gjort förberedelser att festligt emottaga konung Georg i anledning af ett politiskt tal, som ban hållit under sin resa från Corfu öfver Zante och Cephealonia. Han skall deruti ba yttrat att Turkiet genom att kränka traktaterna sjelf nödgat de kristne att resa sig. För sin del kunde han icke förbjuda sina undersåter att hjelpa siva förtryckta bröder; han skulle aldrig glömma att han icke allenast är Greklands suverän utan ock hellenernes konung, och ville hellre återvända till Danmark än svika sitt kall. Sednaste underrättelser från Turkiet stå i fullkomlig strid med hvad som förut meddelats från -Athen. Från Konstantinopel heter det nemligen, att enligt officielt meddelande insurgenterna på Kandia angripit turkiska trupperna, men blifvit slagna efter två dagars strid och förlorat 650 döde samt 1120 sårade. Från Syra hade de erhållit 7000 gevär och 300 fat krut. Till notisen om införandet af en konstitution i Egypten fogar Indep. belge nu den upplysning, att saken redan varit på tal under Ismail Paschas sista vistande i Konstantinopel. Turkiska regeringen ämnar låta honom hållas utan att blanda sig i saken, och afvakta utgången af försöket, för att derefter möjligen införa det konstitutionella systemet äfven i sina öfriga länder. NORD-AMERIKA. I Kanada vidtagas omfattande militära åtgärder mot Feniernas. befarade infall. Man organiserar flygande kolonner, af hvilka hvar och-en består af 500. man. reguliera trupper, 1000 frivilliga och ett halft batteri. De frivilliga skola utrustas med kammarladdniogsgevär. Orsaken till. att man nu i Kanada väntar ett. vida mera allvarsamt anfall-af Fenierna än -förut är troligen den, att regeringen i Washington drager sig för att bestämdt uppträda mot dem i anledning af de pågående kongressvalen, på hvilkas utgång irländarne kunna utöfva betydligt inflytande. Irländarne skola för öfrigt redan vara vunna af de radikala, som gifvit dem de bästa löften i afseende på Kanada och genomförandet af deras planer i det hela. A andra sidan har, som man vet, en amerikanska expedition nyligen lavdstigit på vestra kusten af Mexiko, och såsom dess första företag nämnes ett anfall på staden Alamos i Sonora. Att det varit möjligt att utrusta och a:sända en sådan expedition utan att myndigheterna satisig deremot förklaras äfvenledes af valen. Det radikala partiets ledare i den amerikanska kongressen, Thaddeus Stevens, höll i medlet af förra månaden ett tal, i hvilket ban utvecklade de principer efter hvilka han och hans anhängare ämna uppträda vid kongressens nästa session. Detta program går i det hela taget ut på följande: 1) De regeringar, som för närvarande fungera i sydstaterna, skola afrättas såsom olagliga; och dessa stater skola styras såsom eröfrade länder? af guvernörer medgodtycklig makt; 2) Fastighetsegarne i södern skola betala omkostnaderna för inbördes kriget och ersätta den förlust detta medfört Chvilket enligt en beräkning i Newyork. Times skulle vara detsamma som att konfiskera ett belopp af fyra till fem tusen millioner dollars); 3) Alla negrer, som kämpat under unionens banr, skola ha jordegendom och rösträtt; 4) Invånarne i södern äro ej längre i besittning af rättigheter, och de kunna derför icke heller ha rätt beröfva negrerna rösträtt. Enligt ett bref till Times från Filadelfia skulle unionen, i fall kejsar Napoleon ännu efter Oktober månad understödde mexikanska kejsardömet, öppet uppträda deremot. Presidenten Johnson skulle i ett krig mot Maximilian och Napoleon på mexikansk mark ha hela unionen för sig, och ett sådant krig skulle i hög grad stärka hans ställning gent emot de radikala. Som blockaden af de mexikanska hamnarne icke är fallständig, erhålla -republikanerna en mängd vapen från unionens område. Republikanernas ledare äro emellertid ännu oeniga sinsemellan: