Aftonbladet – 29 september 1866, sida 3

Article Image
de gjort. ?Man kan?, säger den engelska brefskrifvaren, ?vandra en hel timme i expositionslokalen bland kringsnurrande maskiner, kläden, juveler, möbler, modeller, invärtes förnödenheter och utvärtes prydnader för ens kropp, utan att få se någonting som icke finnes uti Paris eller London.? Att vår exposition framställer idel pariseroch londonerartiklar skulle tyckas vara hedrande för densamma; den engelske brefskrifvaren hade här hellre velat se industrialster och verktyg häntydande på vikingar, berserkar, skalder och sagor. Med ordet Skandinavien förenade han föreställningen om ett slags gammal kuriositetsbod, och han kunde icke undertrycka en känsla af sviken väntan då han i den moderne skandinaven icke fann någon viking, utan en artig och välvillig gentleman, som gör djupa bugningar och äter middag kl. 2 på eftermiddagen. Denna sista anmärkning låter förmoda att vår engelsman dock måtte träffat på någon afart af det slägte han så humoristiskt tecknar. Bland utställningsföremålen fäster han sig blott vid dem som äro typiska för de fyra nordiska länderna; åtskilliga af dessa föremål äro nog lyckliga att vinna hans bifall, och i afseende på undervisningsmateriel ef alla slag erkänner ban oförbehållsamt att Sverge och Norge stå framför den öfriga verlden. Vi kunna vara belåtna med ett sådant medgifvande. Medan Englands uppmärksamhet sålunda, om också väl sent, blifvit riktad på den fest nordens unga industri denna sommar firat, har Frankrike äfven hört densamma omtalas, tack vare hr Lon Riche, som i fyra franska tidningar framhållit den Stockholmska expositionens förtjenster. Den qvicka crayon, som sedan några år till hvarje jul brukat lemna ett häfte minnen af årets händelser, har, jemte expositionen, i dessa dagar haft ett nytt ämne för sina komiska -skilderier i den amerikanska monitorns besök härstädes. Den stockholmska nyfikenheten förnekade sig lika litet vid detta som vid hvarje annat tillfälle, då någonting är att. skåda. Första dagen af monitorns härvaro var det befaldt att inga besökande skulle mottögas på densamma; men såsom en tidning emfatiskt yttrade, ett fritt folk såsom amerikanarne kunde icke illa upptaga ifvern hos ett annat.fritt folk att re göra deras bekantskap, och således blef den amerikanska monitorn redan ett par timmar efter ankomsten äntrad och intagen af besökande. Det gjorde att besättningen icke hann att snygga upp sig och fartyget för de väntade gästernas mottagande, och således medförde dessa det intrycket att amerikanarne ej ega sinne för proprete och prydlighet. Det är sannt, i jemförelse med Miantonomoh är Thordön ett riktigt dockskåp. Sex timmar efter det den amerikanske monitorn lemnat Stockholms ström var samma fria folk, som dagarne förut bade stormat Miantonomoh för att få göra de fria amerikanarnes bekantskap, till ett antal af trettiotusen samladt, dels vid södra banoården, dels vid gator och torg deremellan och ända upp åt Drottninggatan för att mottaga prins Fredrik af Nederländerna med gemål och dotter, hvilka hitkommit för att helsa Bb sina härvarande höga apförvandter. De höga resande ha vid sina besök i industripalatset i går och i dag varit föremål för samma närgångna uppmärksavohet som de i början af sommaren härstädes gästande kineserna. Jemte dessa yttre företeelser ha stadsfullmäktiges öfverlöggningar öfver hufvudstadens budget för nästkommande år under de sista dagarne tagit allmänna uppmärksamheten i anspråk. Der var bland annat i förslaget till aflöningsstat för stadens tjenstemän och betjente uppfördt ett belopp af 4200 rdr till gratifikationer åt vaktmästarne i stadens verk. En fullmäktis anmärkte härvid att vaktmästarne syntes vara bättre tillgodosedda än tjenstemännen, åt hvilka en vida mindre gratifikationssumma var anslagen. Borgmästaren Eklund försvarade vaktmästareanslaget, af hvilket blott 25 rdr gåfves åt hvar och en af de vaktmästare som utmärkt sis genom synnerligt nit. Huru lycklig då den stadsstyrelse, som bland sina underlydande blott inom vaktmästarekategorien räknar 168 genom synnerligt nit utmärkte män! Kurry. Tk en Kö OR

29 september 1866, sida 3

Thumbnail