Aftonbladet – 26 september 1866, sida 3

ganska stor. Såsom orsak härtill uppgafs att en sänkning af gatan varit ifrågasatl men att man ansett lämpligt verkställa de i sammanhang med regleringen af den ny Kungsgatan. Lika frapperande är den verksamhet, sot utvecklats på andra håll i staden. Svari bäcksgatan närmast torget bildar numer ett vackert parti, och de båda Ågatorn hafva helt och hållet bytt om utseende Vackra hus hafva här uppstått, och de nya kajen af huggen sten, hvilken blifvi lagd på båda sidorna om ån från Dambro nära nog fram till Islandsbron är ett vac kert arbete. Utefter hamnen och vid östr Agatans förlängning nedanför Islandsbro mötes ögat likaledes af nya byggnader, de för ett par år sedan anlagda gasverket, ej ångtvättinrättning, den nya eldqvarnen, son bör bli en farlig medtäflare till den akade miska vattenqvarnen o. 8. v. Ja till oci med Stora Förderfvet? är sig ej likt. På andra sidan ån vid Islandsbron har et prydlig paviljong, som under festdagarn var vackert illuminerad, intagit det gaml: Flustrets? plats, der ?Gluntarne? fordon svärmade. Här är nu en vacker ström parterr, och i den nära intill belägna Kungs dammen spela ständigt vattenkonster. Gerna dröjer man en stund vid det nye länsoch stadslasarettet, en verkligt monu mental byggnad, som ligger på sluttninger nedanför slottet vid det . k. Bleket. De är ett nöje att vandra genom de luftiga salarne och se alla de beqvämligheter mar sökt bereda åt de sjuke och lidande, som ifrån korridorerna få utsigt öfver den verkligen storartade parkoch blomsteranläggningen nedanför på den gamla 8. k. landshöfdingens hage. Det är en heder för Upsala stad och län att hafva föregått med exemplet af ett sådant sjukhus, likasom den nedanför belägna blomsteranläggningen, upptagande flera tunnland, utgör ett bevis på, att man icke försaummar hvad som kan bidraga till invånarnes trefnad och stådens förskönande. Den stora vägen från Stockholm, som går fram tätt förbi sjukhuset, ofvanför detsamma, förlägges nu nedanför, för att de sjuke ej måtte komma att oroas af något buller. Man lade nu sista handen vid sjukhusets inredande. Blyertstecknaren vandrade föröfrigt omkring bland de monu:nentala byggnaderna, tillhörande akademien, återsåg den engelska parken, som växt till betydligt. Man kände knappt igen sjelfva ?Fjerdingen?, ty äfven der har månget ruckel blifvit uppoch nedvändt. Han vände åter från sin korta promenad med den vissheten, att Upsala samhälle verkligen gått raskt framåt under de sista åren, att jernvägsanlägguingen, som lyttat lärdomsstaden betydligt närmare hufvudstaden, skall åt Upsala gifva ökadt inlustrielt lif, att all den akademiska förnämeten och isoleringslustan skall försvinna och dermed äfven å andra sidan den gamla sälkborgerligheten. Hvad angår det akademiska lifvet, så är let föga på sin plats att tala derom, vid idan af iakttagelserna under ett så kort ;esök och under så extra ordinära omstänligheter. Så mycket torde dock med fog unna sägas, att den utveckling och det ramåtskridande, fom man spårar på detta mråde, är utan all jemförelse och det mest lädjande bland allt hvad man efter en ängre frånvaro iakttager. Ger man akt på. onen och andan bland studenterna och ramförallt de mera framstående och verkigt tongifvande bland dem; erinrar man ig det stora antal dugliga och till en del tmärkta afhandlingar, som författades till len sednaste filosofie doktorspromotionen; rfar man det lif, som råder inom de särkilda fackföreningarne och lär känna den tora qvantitet af kärnfulla, friska, verkligt oda krafter, som finnas inom den yngre kademiska lärarepersonalen, så ledes man vilkorligen tillden slutsatsen, att det viserligen funnits tider, då inom särskilda etenskapliga brancher större och mera stråande ljus lyst vid akademien, men att dock umman af intelligens, af nit och flit och rligt sträfvande i odlingens tjenst aldrig arit så stor som nu.