Aftonbladet – 22 september 1866, sida 2

Å j Å Ar vämnda fartyg, skulle betalas 12 fr. pr 100 Jtat bifogade tariffen A., rubriken: trävaror. l uppkommande behofvet, hvarföre ett kejlallmän afgift af 10 proc.; men denna åtI rarne enbälligt uttalat sig för nödvändigheten af att bereda franska redare tillfälle att -I länder, ehvar de äro att få till billigaste I möjliga pris, då man först derigenom kunde sta kriget i Amerika, att tillhandla sig I detta lands stora industriella öfverlägsensena äfven från annat land än Frankrike; ty, wm då nämnda artikel uttryckligen omtalar ?ya-an vor af alla slag, som under fronsk fiapgå från hvilken ort som helst införas till de föriles enade rikena, så kunna efter ordalydelsen )in äfven nederlagsvaror från andra än franska en hamnar synas våra häri inbegripna. Ocksålle i ett ännåt hänspendå skall man finna, attm för 055 någon olikhet följer af det förhål-fe landet ati, medan Frankrike enligt vår hanfr delstraktats 11:te art. måste anses berättigadtle att föra nederlagsvaror från svenska och ol norska hamnar till Frankrike, de förenade rikenas fartyg deremot ej under swmrna vilIju kor föra nämnde vörör från Frankrike tilllce svenska och norska hamnar. Denna olikhet skall dock, under franska handelsflottans nu-l d varande tillstånd, ej få så särdeles mycketd att betyda; hade förut nämnda kejserliga) d förslag om donna afgifts afskaffande, såvälla i den indirekta som den direkta farten, antagits af lagkommissioner, så skulle dettal!e åstadkommit en alldeles fullständig recipro-g citet, hvilken traktaten så till vida ännul!g ej kan sägas ha genomfört i denna punkt. ei Vi skola nu gå öfver till att något när-t mare betrakta den andra af de förutvämnda d äldre föreskrifterna, nemligen det förbud mot fi naturalisering af utrikes bygda fartyg, i hvars s: ställe man, som vi sett, under tidernas lopp! te infört ett efter omständigheterna lämpadt af1 e giftssystem. v Man har i allmänhet varit ense om attlo tillskrifva den franska haudelsflottans nuva-s rande mindre förmånliga ställning, blandFE andra orsaker, äfven den omständigheten, s att anskaffandet af dess materiel hittills varit förbundet med vida större omkostnader än i an-t dra länder, hvilka i högre grad än i Frankh rike äro i besittning ar de till skeppsbyggf nad erforderliga reqvisita och hvilkas lagd stiftning dessutom medgifver en billigare f naturalisering af främmande bandelsvaror.9 Ehuru det visserligen enligt sakkunnigesY omdöme får anses ädagalagdt, att Frankrike n är i stånd att lemna sina första klassens far-b tyg till ett pris, som ej är högre än det,X hvarför de kunna byggas på engelska varf, !v är förhållandet vida längt ifrån detsammalr med fartyg af ringare qvaltet, hvilka emel-l1 r t I lertid i sjöfarten som oitast intaga det allra väsentligaste rummet. Man har derföre redan för lång tid sedan föreställt regeringen igheten af en förändring i hithörisbestämmelser och särskildt af: fri införsel af de till ekeppsbyggnad nödiga ! rudimaterier, utan att dock denna begäran hittills blifvit uppfylld. Den nya lagen erbjöd härtill ett mycket naturligt tillfälle. Ionan man frigjorde den främmande marinen från alla betungande pälagor och derigenom öppnade en allmän konkurrens för alla nationers flaggor, blef det naturiigtvis en bjudande nödvändighet att först och främst åt den franska handelsflottan sjelf förskaffa alla benöfliga medel att med fram gång kunna möta de nya förhållanden, som häraf uppstodo. Genom att uppskjuta lagens verkställighet, för såvidt tonnageafgilten och surtaze de pavillon angår, till resp. sex månader och tre år efter dess promulgation, sökte man tillika gifva alla vederbörande nödig tid att förbereda och använda de medel, lagen i sådant syfte angifver. Man beslöt sig då först för en så godt som fullkomligt afgiftsfri införsel af utrikes byggda fartyg. Lagens 3:dje artikel innePäller följande bestämmelser härom: ?Six mois aprös la promulgation de la pråsente loi, les båliments de mer å voiles ou å vapeur, grees et armås, seront admis å la francisation, moyennant le payement dun droit de 2 francs par tonneau dejauge. Le meme droit sera appliquå aux coques de navires eu bois ou en ier.? Enligt den bittiills gä:lande, genom handelstraktater med flere främmande makter reglerade, tariffen för utrikes byggda fartygs naturmisering, erlades för segelfartyg det ganska betydliga beloppet af 20 francs pr tonneau samt för ångfartyg till och med 60 fr., hvarjemte för maskiner, insatta i kilogram, hvilka belopp också, hvad oss angick, fastställdes i den vår handelstrakDen franska sjömaterielen visade sig under Krimkriget elideles otillräcklig för det då serligt dekret tillät naturalisering mot en gärd egde endast kort varaktighet och upphörde med den anledning, hvaraf den framkallats. Efteråt ha eamtliga handelskamkunna anskaffa fertyg öfverallt i främmande komma i någorlunda lika vilkor med de flesta främmande konkurrenter. Dä ettsärdeles gynnsamt tillfälle erbjöd sig under sidetta lands fartyg, Jade sjöfartslagstiftningen hinder i vägen för de franska redarne att begagna dessa konjunkturer, af hvilka engelsmännen så väl förstodo att draga fördel. I!r:gavarande leg aflägsnar för framtiden alla svårigheter i detta hänseende, i det att naturaliseringen för närvarande eger rum mot erläggande af en kontrollafgift af blott 2 francs, Det ligger i förhållandenas egen beskaffenhet, att våra länders naturliga rikedom på träoch jernvaror måste inom vissa gränser medgifva oss att bygga våra fartyg billigare än i Frankrike till en del är fallet. Icke desto mindre skola dock, i följd af het, ej få svårigheter möta oss, att rätt draga fördel af lagens ofvan anförda stadgande. BSålunda lärer man, hvad avgår byggande af första klassens ångfartyg, ej kunna hysa grundad förhoppning om möjJigheten af en någorlunda lycklig konkurrens med Frankrike, emedan de franska varfven, som bekant, äro så telrika och anlagda efter en så utomordentligt stor måttstock, att de i detta hänseende endast i England ha något motstycke; deremot synes det väl vara anledning att hoppas, att vi i Frankrike skola kunna finna någon afsättning för våra mindre ångfartyg, i följd af materielens qvalitet och våra mekaniska verkstäders erkän?a förträfflighet, liksom vi väl isynnerhet kunna vänta oss att der finna en fördelaktig marknad för våra segelfartyg af smärre, på de kortare farvattnen vanligen användbara dimensioner. Längre torde man svårligen böra utsträcka sin förväntan, åtminstone under den närmaste tiden, emedan vi, utom med Frankrike sjelft, ha att befara en i de allra flesta fall oss öfverlägsen konkurrens såväl med Kanadas, hvad segelfartyg angår, som isynnerhet med England i fråga om byggande af jernångfartyg. Det i lagen bestämda tullfria förvärfvandet af utrikes byggda fartyg skulle emellertid lätteligen kunna skada en särdeles vigtig inhemsk industri, align skeppsbyggarnes, hvilkas yrke hittills skyddats genom de afgifter, som lagen för framtiden afskaffar. Följaktligen blef det nödvändigt att bevilja dem en motsvarande kompensaät lan de Man oåt lätta lhanlumnnnocon 41